Mindelo - Martinique 3.7 - 20.1 2094 sjömil.
Besättning:
Kapitanen själv och den 23 åriga ynglingen Frank från Toulouse i Frankrike.
Förväntningar: Svenskens svar på frågan hurudan var överfarten: " Tråkigt som fan det var bara att dra upp spinnakern och sedan bara åka. Undrar om han överhuvudtaget gjort den. Vår erfarenhet är i alla fall den motsatta. Atlanten och passadvindarna bjöd på en hel del överraskningar bl.a helt oregelbunden sjögång, ständig variation i vindriktningen, spinnakern runt förstaget minst 5 gånger, bleke 2,5 dygn, en dag rikligt med regn passade på att tvätta oss i skurarna, squalls med avsevärt ökad vindstyrka på några minuter 10,5 knop med spinnaker i en av dessa, blixt och dunder.
Fakta: Dyningen från norr, vinden, tidvatten pulserna och den norrgående golfströmmen gör vattnet upprört. Tillsammans förorsakar de helt oväntade rörelser ombord på båten och då man minst anar det flyger saker eller man själv omkring som en projektil. Frank kommenterade här nyss i 14 dygn har vi fått kämpat så in i nordan att få båten att hålla västlig kurs men nu de sista 3 dygnen går den av sig själv och man får den inte att avvika fast man så skulle villa och faktum kvarstår att vi nu har haft vädret vi drömt om.
Båt och utrustning: Båten har uppfört sig väl i sjögången, inga överbrytande sjöar och någon risk för "poopning " har kunnat konstateras. När det gäller säkerheten har vi till natten haft tvång att använda säle samt tagit ner spinnakern och ersatt den med spirad genua. Slitaget på storseglet har varit stort och vi har fått sy in några lappar under gång. Det gamla spinnakerfallet är nu så slitet att det måste bytas ut likaså ett av skoten. Elektroniken lider av dålig kvalitet på kablaget d.v.s. moderna kablar tål inte solljus, värmeförändring och saltvatten så vi har haft en del problem med både gamla GPS;n och den nyare plottern, problemen uppstår vid genomföringarna till antennerna.
Fiske: Jag hade ju redan på La Gomera skaffat mig ett ordentligt kastspö med kraftig rulle för eventuellt högsjöfiske men linan brast redan på väg till El Hiero. Vi rullade in en ny kraftigare lina på väg ut från Kap Verde och la ut linan följande dag med draget jag fått av Jani. Efter ett tag på min frivakt kom Frank in och sa jag tror vi har fisk på kroken. Jag började väva in men efter ett tag lossade rullen från fästet och jag hade rullen i ena handen och spöt i den andra men trots problemen och båtens fart på 6 knop fick jag fisken en vacker Dorada indragen till lovartssidan, läsidan upptagen av pendeln till vindrodret. Frank stod klar med håven och visst fick vi in fisken i håven men när Frank lyfte håven gav skaftet vika ( hopfällbar håv ) och fisken tillbaks i havet men fortfarande på kroken och medan Frank fumlade med håven försökte jag lyfta den i linan med den påföljd att talurit fästena på ståltafsen slirade och fisken gav sig iväg med draget. Utan fisk blev vi inte för följande natt regnade det in 3 st flygfiskar av vilken en snuddade vid mitt huvud när den landade i sittbrunnen, först trodde jag det var vindgivaren från masten som blåst ner i mörkret. Vi har haft lina ute och förlorade ett drag till för när jag tog in linan till natten var det bara linan kvar.
Förluster: Tre fat, en mugg och ett par glasögon har gått i spillror vid diverse överhalningar. Det har gått hål på totalt 10 st ölburkar i kölsvinet. En halv stock övermogna bananer och en papaja har vi kastat överbord. Alltså inget att tala om.
Frank: Det var en mycket intressant upplevelse att ha en yngling som Frank med sig. Frank meddelade från början att han inte hade mycket kunskap om segling och dessutom var han rädd för att bli sjösjuk, men det visade sig att han växte med uppgifterna. Det visade sig att han var en ypperlig kock och kunde trolla fram välsmakande rätter av de ingredienser som fans ombord. Jag tror att han medvetet kompenserade sin bristande seglingskunskap genom att ta hand om disken och matlagningen. Till hans fördel får man säga att han lärde sig snabbt. Frank kommer från trasiga familjeförhållanden och har en kanske lite speciell livsåskådning. Han har slutat skolan tidigt och till utbildningen är han simlärare, yrket han inte gillar. Samtliga morgnar efter frukost hade vi allvarliga diskussioner om framtid, politik etc. Han hade gett sig av ut i världen i ett tidigt skede genom att lifta och cykla, och att resa och vandra verkade vara hans ambition eller flykt från vardagen. Han tror inte mycket på skola och studier, för både hans syster och vänner hade studerat och nu är de arbetslösa eller gör ströjobb. Han hade svårt att acceptera modern arbetsledning sådan som den ter sig i moderna hypermarketar som Carrefour och Dechatlon. Han är under inga omständigheter dum men har svårt att hitta annat innehåll i livet än att resa. Småskalighet och landsbygd står honom närmast och han jobbar inom lantbruket på en vingård och åt en biodlare. Att bilda familj och göra barn är inget han tillsvidare ser fram emot, han tror fortfarande på påståendet att vi har en befolkningsexplosion på gång. Det ser ut som om han har fått tillräckligt av båtlivet och kommer att embarkera inom kort.
Vänner: Det var meningen att vi skulle segla tillsammans med La Vida över atlanten men de försvann efter bara 6 timmars segling. De låg 1 sjömil efter och jag hade kontakt med dem på VHF:n vid midnatt. Ca 1 timme senare försvann de från skärmen och jag ropade efter dem på radion men fick inget svar. Jag antar att de fått problem och återvände till Mindelo men ännu har jag inte hört något från dem. Den norska båten Kiwi med fiskeri-ingenjören Sanja Forsstrom som skeppare har heller inte hört av sig fastän de startade några dagar tidigare.
Frank lagar mat nedan flygfiskarna som dimber i båten
inför natten mot Martinique
Besättning:
Kapitanen själv och den 23 åriga ynglingen Frank från Toulouse i Frankrike.
Förväntningar: Svenskens svar på frågan hurudan var överfarten: " Tråkigt som fan det var bara att dra upp spinnakern och sedan bara åka. Undrar om han överhuvudtaget gjort den. Vår erfarenhet är i alla fall den motsatta. Atlanten och passadvindarna bjöd på en hel del överraskningar bl.a helt oregelbunden sjögång, ständig variation i vindriktningen, spinnakern runt förstaget minst 5 gånger, bleke 2,5 dygn, en dag rikligt med regn passade på att tvätta oss i skurarna, squalls med avsevärt ökad vindstyrka på några minuter 10,5 knop med spinnaker i en av dessa, blixt och dunder.
Fakta: Dyningen från norr, vinden, tidvatten pulserna och den norrgående golfströmmen gör vattnet upprört. Tillsammans förorsakar de helt oväntade rörelser ombord på båten och då man minst anar det flyger saker eller man själv omkring som en projektil. Frank kommenterade här nyss i 14 dygn har vi fått kämpat så in i nordan att få båten att hålla västlig kurs men nu de sista 3 dygnen går den av sig själv och man får den inte att avvika fast man så skulle villa och faktum kvarstår att vi nu har haft vädret vi drömt om.
Båt och utrustning: Båten har uppfört sig väl i sjögången, inga överbrytande sjöar och någon risk för "poopning " har kunnat konstateras. När det gäller säkerheten har vi till natten haft tvång att använda säle samt tagit ner spinnakern och ersatt den med spirad genua. Slitaget på storseglet har varit stort och vi har fått sy in några lappar under gång. Det gamla spinnakerfallet är nu så slitet att det måste bytas ut likaså ett av skoten. Elektroniken lider av dålig kvalitet på kablaget d.v.s. moderna kablar tål inte solljus, värmeförändring och saltvatten så vi har haft en del problem med både gamla GPS;n och den nyare plottern, problemen uppstår vid genomföringarna till antennerna.
Fiske: Jag hade ju redan på La Gomera skaffat mig ett ordentligt kastspö med kraftig rulle för eventuellt högsjöfiske men linan brast redan på väg till El Hiero. Vi rullade in en ny kraftigare lina på väg ut från Kap Verde och la ut linan följande dag med draget jag fått av Jani. Efter ett tag på min frivakt kom Frank in och sa jag tror vi har fisk på kroken. Jag började väva in men efter ett tag lossade rullen från fästet och jag hade rullen i ena handen och spöt i den andra men trots problemen och båtens fart på 6 knop fick jag fisken en vacker Dorada indragen till lovartssidan, läsidan upptagen av pendeln till vindrodret. Frank stod klar med håven och visst fick vi in fisken i håven men när Frank lyfte håven gav skaftet vika ( hopfällbar håv ) och fisken tillbaks i havet men fortfarande på kroken och medan Frank fumlade med håven försökte jag lyfta den i linan med den påföljd att talurit fästena på ståltafsen slirade och fisken gav sig iväg med draget. Utan fisk blev vi inte för följande natt regnade det in 3 st flygfiskar av vilken en snuddade vid mitt huvud när den landade i sittbrunnen, först trodde jag det var vindgivaren från masten som blåst ner i mörkret. Vi har haft lina ute och förlorade ett drag till för när jag tog in linan till natten var det bara linan kvar.
Förluster: Tre fat, en mugg och ett par glasögon har gått i spillror vid diverse överhalningar. Det har gått hål på totalt 10 st ölburkar i kölsvinet. En halv stock övermogna bananer och en papaja har vi kastat överbord. Alltså inget att tala om.
Frank: Det var en mycket intressant upplevelse att ha en yngling som Frank med sig. Frank meddelade från början att han inte hade mycket kunskap om segling och dessutom var han rädd för att bli sjösjuk, men det visade sig att han växte med uppgifterna. Det visade sig att han var en ypperlig kock och kunde trolla fram välsmakande rätter av de ingredienser som fans ombord. Jag tror att han medvetet kompenserade sin bristande seglingskunskap genom att ta hand om disken och matlagningen. Till hans fördel får man säga att han lärde sig snabbt. Frank kommer från trasiga familjeförhållanden och har en kanske lite speciell livsåskådning. Han har slutat skolan tidigt och till utbildningen är han simlärare, yrket han inte gillar. Samtliga morgnar efter frukost hade vi allvarliga diskussioner om framtid, politik etc. Han hade gett sig av ut i världen i ett tidigt skede genom att lifta och cykla, och att resa och vandra verkade vara hans ambition eller flykt från vardagen. Han tror inte mycket på skola och studier, för både hans syster och vänner hade studerat och nu är de arbetslösa eller gör ströjobb. Han hade svårt att acceptera modern arbetsledning sådan som den ter sig i moderna hypermarketar som Carrefour och Dechatlon. Han är under inga omständigheter dum men har svårt att hitta annat innehåll i livet än att resa. Småskalighet och landsbygd står honom närmast och han jobbar inom lantbruket på en vingård och åt en biodlare. Att bilda familj och göra barn är inget han tillsvidare ser fram emot, han tror fortfarande på påståendet att vi har en befolkningsexplosion på gång. Det ser ut som om han har fått tillräckligt av båtlivet och kommer att embarkera inom kort.
Vänner: Det var meningen att vi skulle segla tillsammans med La Vida över atlanten men de försvann efter bara 6 timmars segling. De låg 1 sjömil efter och jag hade kontakt med dem på VHF:n vid midnatt. Ca 1 timme senare försvann de från skärmen och jag ropade efter dem på radion men fick inget svar. Jag antar att de fått problem och återvände till Mindelo men ännu har jag inte hört något från dem. Den norska båten Kiwi med fiskeri-ingenjören Sanja Forsstrom som skeppare har heller inte hört av sig fastän de startade några dagar tidigare.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti