maanantai 29. kesäkuuta 2015

S:T Helier ( Jersey ) 27.6 och 28.6
Det gick inte riktigt som jag trodde, hamnvakterna patrullerar som hökar och det blev en saftig nota, trots vädjan om att man har kommit hit för spelen och bär Åländsk flagga hjälpte inte. Lite plåster på såren är att det är vackert väder och att de trevliga Ålänningarna ordnade biljett åt mig till öppningsceremonin som var igår kväll. På dagen åt vi lunch i båten som Jenna tillredde. Det ätr alltid trevligt att äta i sällskap.
Idag gick morgondagen åt att försöka laga babordslanternan men det lyckades inte, trots ny ledning det blir antagligen att inhandla en ny lanterna, men först skall jag prova en ny knopp och kolla att knoppen får kontakt med stiften för ström kommer det till lanternan. Det var tur att jag hade något att göra för annars hade det bara blivit en nervös väntan på dotterns triathlon tävling. I vilket fall som helst var jag på tävlingsplatsen i god tid d.v.s. 2,5 timme innan start. Trots att det inte blev pallplatsplacering gjorde hon nog sin bästa prestation någonsin, jag har inte resultaten för det var en del damer och även herrar som kroknade innan de nådde mållinjen, värst såg det ut för en dam från Isle of Man som föll ihop 15 m före mållinjen då låg hon på 7 plats. Triathlon är nu när jag sett det en helt omänsklig sportgren. Dessutom favoriseras hemma atleterna då de känner till strömmar och tidvattnets nycker. I herrklassen var det också en fd. Jersey simmare som vann och det tack vare att han var helt överlägsen i simningen, i damklassen gick 2 och 3 platsen till damer från Jersey, vann gjorde en dam från Färöarna. Det blir till att ligga åtminstone en dag till men kanske mera för det lovas en värmebölja med åtföljande åskstormar inom de närmaste dagarna. I morgon skall vi tillsammans med Jenna besöka några intressanta platser.




perjantai 26. kesäkuuta 2015

Petersport - S:T Helier ( Jersey ) 25.6
Blir väckt av ett telefonsamtal kl. 07.00 , det är dock ingen fara jag har sovit länge och väl, på med shortsen och singletten och iväg till faciliteterna, det är varmt redan på morgonen och ingen vind. Efter morgonmålet cyklar jag ut på andra piren och fotograferar Castle Cornet sen är det bara att packa ihop och vänta på att vattnet stiger till 2m:s strecket, så att man kan lämna marinan. Jag hade beräknat med hamnkaptenens hjälp att 2 m skulle infinna sig 10.45 men idag ville inte vattnet komma in ännu 11.15 låg det på 1,90. Jag går 1,95 så lite efter en större fransk båt gav jag mig iväg, tog det försiktigt men dunsade i alla fall i sillen, det var bara att vänta 5 min och så kom vi över. Det är 27 sjömil till S:T Helier och det blev motor hela vägen. I skrivande stund ligger jag vid en vänteponton med 10 andra båtar och först i morgon 11-tiden blir det grönt ljus att gå in i marinan. Här stannar jag sedan i minst 4 dagar och följer med Ö-spelen, jag är ju i alla fall halvt ålänning. Dessutom tror jag att Jersey bjuder på platsen i och med att Jenna deltar i spelen. Här på kajen ovanför finns en taxfree butik som kan utnyttjas för att inköpa öl och andra nyttiga drycker till ett överkomligt pris. Man får dock inte öppna inköpen före man lämnar Jersey. I skrivande stund är jag redan inne i hamnen, dagen har gått åt genom att följa dotterns förberedelser inför söndagens Triathlon tävling, dessutom fick jag tillfälle att äta middag med det Åländska laget. Wi-Fi:n i marinan är dålig så man måste uppsöka en pub så här på kvällen för att få iväg bloggen. Här en bild av fortet på Gurnsey

keskiviikko 24. kesäkuuta 2015

Salcomp - Guernsey S:t Peterport 23.6
Som sagt sommaren har infunnit sig, det var en vacker kväll i Salcomp när jag gick och lade mig och en ännu vackrare morgon när jag vaknade i gryningen d.v.s. kl sex. Det gällde ju att korsa kanalen och i och med att kanalöarna har ett snabbt tidvatten med strömmar är det viktigt att tajmningen är rätt i den ändan. Hanois Horn på Sw ändan av Guernsey skulle skulle angöras 2 timmar efter HW Dover eller 17.30, då skulle man få medström åtminstone en bit. Kanalen strömmar antingen från SW eller från  NO så ibland driver man mot öster och ibland mot väster. Det är 60 sjömil till Hanois Horn så för att vara på säkra sidan och ha lite marginal beslöt jag laga frukost på vägen. Vi tajmade Hanois Horn exact och det blev att åka motor hela vägen 71 sjömil och klockan 19.30 angjorde vi enligt anvisngar av hamnpersonalen pontonen där man väntar på att vattnet stiger så mycket att man kommer över vattenhindret ( på eng. the sill ) in till Marinan. Jag hamnade bredvid en nervös Fransman som hela tiden upprepade ( kl. 21.30 går jag in till marinan ). Jag sa att jag tror att vi båda ryms in och att det är beroende av hur djupt båten går som avgör när man kan gå in, men när motorbåtarna började starta sina maskiner kunde han inte hålla sig längre utan kastade loss tamparna och jag blev tvungen att stå och vänta en stund, och det är inte så lätt i trängseln och strömmen men allt gick bra. Automaten styrde hela vägen  och det var lätt att kompensera avdriften, enda bekymret var lastfartygen som hela tiden envisades  med att gå förom och inte akterom oss. De ändrade kurss men enl. mig alltid åt fel håll och det blev till att veja några gånger.
S:t Petersport 24.6
Morgonen gick åt att skaffa ett nytt schackel till bardunen och byta blocket för kicktaljan en al. hake brast på ett gammalt bakelitblock då vi seglade från Plymouth mot Salcomb. Efter att ha duschat försökte jag få Wi-Fi att fungera och mitt i allt var det dags för lunch. Efter intagen lunch gav jag mig iväg för att undersöka staden och första besöket var försvarsborgen på pirändan Cornet Castle men inträdet kostade 10 pund vilket enl mig är i saftigaste laget fastän där finns 3 museer. Biträdet sade dock att klockan 16.00 får man gå in för 1 pund vilket passade bättre men tyvärr missade jag det också på grund av internet. Till sist stod jag i hamnkaptenens utrymmen och kollade bankkontot och skickade iväg bloggen. Tar kort i morgon morgon på borgen innan avfärd. Här är mycket vackert och det är shorts och kortärmad skjorta som gäller, för att idka lite kultur försökte jag hitta Victor Hugos hus men han är inte så känd här för jag glömde kartan i båten och nästan alla jag frågade på vägen var ovetande. Var det inte han som skrev " De tre Musketörerna " och greven från Monte Christo. I vilket fall som helst så hittade jag inte huset så det blir nog inte mycket kultur härifrån. Det är inte så lätt att cyckla hätr först blev jag tillrättavisad av en " Bobby " att du kör emot enkelriktad trafik och jag förklarade att det är inte så lätt för jag har varit så länge i England att jag är inte mera van vid högertrafik som vi har i Finland. Han var vänlig och kanske ruskade lite på huvudet så att hjälmen skakade för i själva verket har de vänstertrafik även här men det är råddigt och det är det värsta är att då man följer en enkelriktad gata så tar den mitt i allt slut och trafiken är enkelriktad från andra hållet då måste man svänga antingen åt vänster eller höger. Men ännu värre är kullerstensgatorna, där jag med mina små hjul skakar så att nötterna blir till mandelmassa. I morgon förmiddag bär det av mot Jersey dit det är 27 sjömil men det ser ut bli dåligt med vind. Lite om politik och Euro när jag var i beslagsbutiken skojade jag lite om att här duger inte Euro varmed butiksbiträdet svarade att varifrån kommer du vet du inte att Euron existerar inte mera efter att Grexit. Angela och Orland står inför stora utmaningar! Mera bilder senare nätet här är för långsamt
Plymouth - Salcomb 22.6
En regnig morgon i Plymouth, tankar vatten och köper sprit till köket och el kabel till lanternan. Det är ju tur att spisen dricker mera sprit än skepparen. Ger mig iväg från marinan lite före 11 och tar kurss på udden framför Salcomp dit är det 22 sjömil, hade medström och frisk medvind så det gick fort klockan 14.15 ligger jag för boj i floden utanför Salcomp. Här ligger alla för boj bara mindre båtar kan gå till pontonen. Salcomp är ett sommarparadis med smala gator branta backar och stora sandstränder, strangatan kantad med ett otal pubar och märkesaffärer, matvaru butikerna ligger längre bort, dit tar man sig inte till fots. Jag hittar dock en liten lanthandel där jag kan inhandla lite färskvaror. Som sagt det var friskt och mycket båtar i farten på kanalen, men det mest otroliga var killen med ryggsäck och surfbräde som kom emot och kryssade mot Plymouth. Den andra ytterligheten var katamaren som kom in och lade sig för boj den är minst 15 m lång och 8,5 m bred, och jag tror jag såg den kryssa lite längre ut och tänkte då att det där är säkert inte så roligt, så jag tror de vände och kom in hit istället. Den här texten får ni först när jag hoppeligen befinner mig på Gurnsey, för här har jag inte tillgång till nätet. Sommaren har börjat i skrivande stund på Guernsey

 Salcomp på kvällen

maanantai 22. kesäkuuta 2015

Plymouth 21.7
Dagen började som vanligt med lite underhåll, vilket betyder persedelvård tvätt, så nu har man rena underkäder igen, babordslanternans kabel från ankarboxen till lanternan har ärjat till den grad att antalet volt ca. 12 som skall komma fram inte går igenom endast 11,6, lanternan har fungerat ända till Lands End, nu måste den bytas. Fixade också den trasiga lattfickan lurade ut det ihoprullade kardborrbandet och sydde fast ändan och när jag nu ändå höll på med nål och tråd passade jag på att sy fast en knapp i byxorna. Sen var det redan dags för en lätt lunch, duschen och så på upptäcktsresa till staden. Tog förstås snabbaste vägen med färjan över sundet 1,50 pund för passageraren och 50 cent för cykeln. Plymouth är ju från början en fästning lite som vårt Svea Borg, som präglas av gamla kaserner fästningar och kasematter, härifrån startade också Francis Drake sin upptäcktsfärd på 1600 talet. Här är det också ordning och reda, faciliteterna på Marinan är av första klass. Bilderna får berätta mera.
Jag tror att jag såg en gammal Pargasbo numera Sottunga bo med sin familj i stan men han gick snabbt förbi fastän jag ropade hej Björn ( Rönnlöf ) kanske lite för försiktigt för jag var inte 100. Efter alla upp och nedförbackar blev man ju förstås hungrig och tog in på ankaret i Barbican det är här det bara finns krogar dessutom fick jag sällskap av en dam från Zimbabve, och medan vi intog våra respektive måltider fick vi lyssna på live entertainment med fina gamla låtar så det blev t.o.m lite dans. Klockan sju blev det dags att bryta upp för hon skulle börja jobba klockan åtta. Jag tog mig till en coop och köpte lite mat och frukt för morgondagens segling på dryga 20 sjömil till Salcomp därifrån är det 60 sjömil till Gurnsey. Tog mig till båten som skulle föra mig över sundet  i god tid före kvart över åtta, men ve och fasa den hade slutat sina pass redan klockan 18,30 på.grund av service. Nu var goda råd dyra för jag hade ingen kartta som kunde visa hur man bäst kunde runda viken, jag hade heller ingen aning om det gick bussar mera den här tiden. Fäste matkassen på pakethållaren och gav mig iväg, kom någorlunda hyggligt till bottnet av viken och utan många återvändsgränder, hittade till och med en skylt där det stod Mount Batten jag visste att det var ditåt jag skulle, men det som jag inte visste var att efter det som jag trodde var vikbottnet kom ett vatten till och det gällde att hitta en överfart någonstans efter 3 ordentliga uppförs och nedförsbackor och återvändsgränder frågade jag vägen av en man som stannat sin BMW , jo sa han jag är på väg åt det hållet så följ mig, så visar jag var stigen börjar sagt och gjort han i BMW:n och jag flåsande efter på cyckeln och till slut var jag på stigen och allt gick bra tills stigen slutade och en ny liten by med trånga gator tog vid , trodde förstås att det bara var att följa vattnet men det är ju varv längs hela stranden så man mötte bara låsta grindar, men till slut när man tagit sig tillräckligt högt upp på berget så kom huvudvägen och skyltarna emot. Lite över en timme räckte den spännande cykelfärden. Det är tur att får lite extra träning då sover man bättre.



lauantai 20. kesäkuuta 2015

Falmouth - Plymouth 20.6
Så gick det att jag inte alls trampade Falmouts gator utan smög iväg från bojen klockan 19.15. Det spegelblankt inte en vindpust vilket gjorde att jag valde att gå till Plymouth som är 20 sjömil närmare än Salcomp. Det blev mest motorgång men klockan tolv hissade jag spinnakern då var vinden från SW och 5 m/s. Och den bar jag sedan resten av vägen till vågbrytaren utanför Plymouth. Vi förtöjde precis klockan 15.00 som jag hade lovat hamnkaptenskan plats C7. Nu hade jag i god tid försäkrat mig om att det fanns plats. Det var mycket segelbåtar i farten på kanalen och jag såg flera kappseglingar på gång. Igen en härlig segling i fin medvind eller ingen vind. Beslöt att stanna här över söndagen för jag har tillgång till tvättmaskin igen. En bild över Marinan från restaurang terassen, tur att man har svart mast så man hittar båten. Idag gäller shorts och kortärmad skjorta iland det är över 20 grader varmt. Sköönt.
Milford haven - Falmouth 18 - 19.6
Det blev inte Scilly öarna och inte heller Newlyn eller Penzane. Starten skedde klockan 8.41 då skulle slussen öppnas och jag skulle slippa ut, jag var också enda båt på väg ut. Tidtabellaen hade uppgjorts så att udden Ives Point skulle vara tvärs 5 h före HW Dover då kunde rundningen av Lands End från norr mot söder ske utan större bekymmer, jag seglade dock något fortare än beräknat så det blev att runda när natten var som mörkast varför jag också erhöll  3 knops motström, i dagsljus kan man gå på insidan av Longship grunden , men på natten är det bäst att följa fyrarna. Under seglingen till Lands End hade jag sällskap av tumlare men på grund av sjögång och boatspeed kunde jag inte fånga dem med kameran denna gång, dessutom höll en på att skrämma livet av mig vid midnatt då den plaskade till i mörkret precis bredvid sittbrunnen.
Efter rundningen då morgonen grydde och det hade inte gått mer än 20 h tyckte jag att det fanns ork kvar att istället för Newlyn som endast har 5 besöks platser samt Penzane där man igen måste gå igenom en sluss valde jag att lägga om kurssen mot Lizard point och Falmouth det var dock ngt. längre än jag trodde och jag angjorde Falmouth först klockan 16.00. Totalt ca. 160 sjömil på lite över 30 h inte dåligt. Falmouth förblev dock en stor besvikelse. Hamnpersonalen hade inte alls koll på läget båtar över allt och förtöjda så att endast 70 %  av pontonen hade utnyttjats det hade bra gått att organisera lite så att flera hade fått plats , men icke. Jag var trött och ville inte bråka så jag lade mig för boj, tillredde mat och gick ock la mig. Senare på kvällen istället för att ta taxibåten iland läste jag pilotboken om Kanalöarna samt räknade ut lite distanser. Beslöt att segla till Plymouth eller Salcomp följande morgon med  strömmen med mig vilket betydde att start skulle ske 45 min före HW Dover eller kl 7 prick. Ställde klockan på väckning 6.30.
När jag startade från Milford Haven var där 5 stora LNG tankers som höll på att tömma sin last. Bild


keskiviikko 17. kesäkuuta 2015

Milford Haven 17.6
Morgonen gick åt att leta elfel, konstaterade på natten att kompassljuset inte fungerade, och automat rodret skrek hela tiden att det var low poverage fast batterierna var fulla. Kompass ljuset är fixat och jag hoppas också felet med automatstyrningen, passade samtidigt på att olja vinscharna för babordsvinschen kved under hit seglingen. Hittade på anslagstavlan ett nummer till en dam som ville bli av med oanvända admirality charts för Channel Islands så jag besökte hennes motorseglare och köpte dem. Hennes man en fd. marin officer hade gått bort och hon höll på att tömma båten för försäljnig, fick på köpet ett översiktskort över södra Wales och Cornwall. Lade också ut planen för morgondagens och påföljande dags segling och som det ser ut nu blir det att antingen gå till Scilly öarna 130 sjömil eller att runda Lands End och gå in i Newlyn. Det finns just inga bra hamnar längs Cornwalls västkust förutom Padstow som är ganska långt inne i floden och där gäller det också att komma in vid högvatten. Som tur har man lovat Nw vindar och barometern stiger. Beroende på hur man orkar skulle det vara roligt att fira midsommar i Falmouth.
Några or om Milford Haven, som är en ung stad här finns inga catedraler, borgar,eller slott. Lord Nelson har besökt staden 1802 och förälskat sig i en dam med namnet Hart som igen är på något sätt i förhållande till familjen Hamilton som anses ha grundat staden. Vikinga hövdingen Hubbe och hans son Herbrand har härjat här dessutom härstammar några stenar i Stonhenge härifrån. Hamilton när han eller var det hon exploaterade staden hämtades hit Qekare från USA som inte ville kriga under inbördeskriget. Hamilton lät bygga dockan och slussen för att locka hit passagerartrafiken mellan USA och England. Som alla stora projekt blev dockbygget avsevärt försenat och dubbelt dyrare än beräknat och man var nära konkurs och första båt som kom in var en fisketrålare. Qekarna började med att sälja valsperma och valolja, en av de stora valfångar kaptenerna hette bl.a Starbuck. Valoljan ersattes med tiden av petroleum och el, då började man med fiske här kallas strömmingen eller sillen " silver darling ", men fisket fick också ge sig så nu är man tillbaks i olje och gasbusinessen igen. 20 % av den engelska LNG gasen kommer härifrån så stänger man kranen här får Londonborna ingen frukost. Härifrån har jag inga bilder för stan har så branta gator att det är livsfarligt att ta sig fram med cykel och dessutom har vi dimma och duggregn idag. Men jag skall infoga bild från Arklow hur man kan förhindra att någon tar din privata parkeringsficka.

Arklow - Milford Haven 15-16.6
Som sagt blev det ett snabbt beslut att lämna Arklow och klockan 19.30 lämnade vi hamnen med tanke på att segla de 84 sjömilen på 16 h, vilket betydde att 2 timmar skulle strömmen gå norrut och bromsa farten men sedan söderut och ge oss mera fart. Det gick som planerat och La Grande Mia ökade farten hela tiden så efter seglade 10 timmar låg snittfarten på 6 knop.  Då hade vi inte långt kvar till the smalls i Ramsey sound och där var det tvärstopp, motström 3-4 knop jag prövade allt segel motor men över 2 knop gick det inte så jag tog beslutet att stället för att stånga fram med fulla varv i motorn segla med ca 1 knop ibland lite mindre i några timmar. Nu visste jag också att jag missar slussöppningarna före ebben så det är ingen brådska för nästa sker först efter klockan 14.00. Det ena för med sig det andra och efter en stunds skvalpande i svirvlarna hade jag sällskap av ett gäng delfiner minst 10 st som kom och tittade att vem som är dum nog att komma hit den här tiden. Några timmar släppte strömmen och vi började göra 3 -4 knop mot målet. Klockan 01.00 ropade jag på pier-head och frågade när det är dags för nästa öppning och det skulle  bli 2.40. De hade en ponton på utsidan där man kunde vänta. Jag passade på och lagade


mat under tiden. Hann just äta innan det var dags att med 2 fiskebåtar i sällskap ta sig in i slussen. I den här slussen virvlade det ordentligt men allt gick som smort och jag delgavs via VHF:n plats D 13 portside. Det är en fin och stor Marina att ligga i. Stan vet jag inte så mycket om än bara att jag sett enorma gasterminaler för tankers och stora olje raffinaderier.

tiistai 16. kesäkuuta 2015


Arklov 15.6
Sov som en stock och bra att Henrik ringde för annars hade jag missat hamnkaptenen, 4 båtar smet från att betala hamnavgiften. Det var  endast 10 €/natt och 5 € för elen. Hamnen hade dock inga faciliteter. Det blev inte mycket tid över för att fotografera staden som jag skulle tro liknar Newport i USA många små bodar längs huvudgatan, och stora reklamskyltar.  Jag besökte dock kyrkan som låg bredvid turistinfon, interiören var otroligt vacker, man blev helt omtumlad så man fick sätta sig ner och ha en andaktsfull stund. Hela altaret och stoderna på sidan av koret allt snidat i den finaste marmor och taket var något enastående, jag försökte ta det på bild. Efter det besökte jag järnvägsstationen jag tror den är världens minsta och kanske älsta välbevarade station. På andra sidan spåret hittade jag en Tesco market där det blev till att skaffa en del förnödenheter för den fortsatta seglingen. Jag fick aldrig tid att uppsöka någon pub som hade WI-FI för hur jag än räknade och läste almanackan såg det ut som nästa etapp på 84 nm till Milford haven som ligger i Wales skulle bli besvärlig. Kilmore Qey skulle ha varit 30 mil närmare men rakt i vindögat, så jag beslöt mig för en nattsegling och startade 19.30 från Arklow efter att ha besökt simhallen. Detaljer över seglingen sänds i morgon men jag sitter i skrivande stund i Milford haven. Obs höghuset som gav lä hamnade i första delen.



Arklow 14.6
Surfade lite på nätet beträffande fotbollsmatchen Irland-Scotland och den hade spelats samma dag, efter det kollade jag vädret och det såg inte så bra ut för  måndag ev. S eller SW med regn. Det blev ett snabbt beslut att utnyttja söndagens nordliga vindar och ta sig mera söderut. Det blev en exceptionellt snabb segling 40 sjömil på dryga 5 timmar. Start vid rätt tidpunkt dvs klockan 10.15 medström på ca.2 knop och spinnaker gjorde att vi de första 15 sjömilen gjorde över 8 knop i snitt som bäst uppe i 10,3 enda minuset var att jag seglade akter om våningshuset som stod för ankar i Dublin Bay och fick lä en god stund. Arklov är ett pittoreskt litet samhälle med en gruva för krossad sten bla. till asfalt. Hamnkapten är heller inte på arbete för att det är söndag men på pubbarna verkade det gå livligt till när jag susade förbi i min nya cykel. I morgon blir det till att undersöka byn lite noggrannare efter det att den lilla turistbyrån öppnats. Skall försöka hitta en plats med Wi-Fi så jag får iväg bloggen. När man frågar här på Irland vad klockan är så säger de " it is Guinnes time ".
Sätter med bilderna från kyrkan i den här texten och resten i nästa.




lauantai 13. kesäkuuta 2015

Dublin 13.6
Hela morgonen gick åt att slutföra el dragningen till radion och VHF:n, nu har de separata säkringar radion har blivit lite vattenskadad så det var säkert den som orsakade att VHF:n inte fick tillräckligt med ström. Åt en snabb lunch i båten innan jag tog mig till stan, nu gällde det sevärdheter det var Viking / Medieval area som var målet. Nå det tog en stund och i mitt letande efter medeltiden hamnade jag först på Hugenotternas begravningsplats sen på en gågata där det var så mycket folk att det var svårt att komma fram med cyckeln. Jag har aldrig upplevt så mycket gatukonst som här, först 4 st fantastiska brakedansare det var så mycket folk runt om så jag fick ingen bild, 50m och så var det 8 svarta sagofigurer som stod som statyer men varje gång någon satt en slant i burken bugade de sig. 50 m och en som snidar ett lejon av sand, 50 m och så har vi en gitarist, och mitt i allt i en gränd hittade jag S:T Anne kyrkan. Till slut kom jag till Vikinga kvarteret men där var en modern glasbur med en moder grann vikinga båt i antagligen sträckte sig museet in i den medeltida kyrkan men jag började bli både hungrig och öm i baken så jag valde istället att uppsöka en irländsk restaurang i italien kvarteret. Där var ju förstås de ljudliga scottarna i puben bredvid, eller skall vi säga i pubarna bredvid. Först sjunger dom sen skriker dom och sen slutar det i en hysterisk dans, dom blir som tokiga liknar lite ett panikanfall. Är tillbaks på båten vid 19 tiden. Planen var att duscha och sen ta sig tillbaks men det blir nog bara kojen. I morgon är det en ny dag skall försöka ta reda på om det är i morgon de spelar och om man eventuellt kunde få tag i en biljett.




Dublin 12.6 forts.
Höll på och med bloggen då jag råkade titta ut genom luckan och fick se segelskeppet Morgenstern beslå rå seglen och efter ett tag anlände 4 segelskutor till. Man avslutade Tall ships race här i Dublin och meningen var väl att skutorna skulle ligga i stan, men de stannade istället här på marinan. Möjligen kan det ha att göra med att staden inte har tillräckligt goda faciliteter mellan broarna. Det finns en docka med service bakom en sluss söder om eastlink bridge Grand Canal Docks, vet inte varför dom inte lät mig komma in för plats fanns det gott om. Resten av dagen gick åt att hitta en cykel affär som sålde hopfällbara cyklar. Jag gjorde förundersökning på nätet men ingen av de som hade hemsidor hade några på lager, men till slut hittade jag en affär som hade hela 2 st hemma av vilken den ena var såld, jag köpte till slut den sålda, den var dyr dock bara halva priset av en Brompton men i alla fall har jag aldrig ägt en bättre cyckel. Det var nog med livet på spel som jag tog mig hem i denna villervalla, Stadsplanerarna har nog inte haft tillgång till linjal när man planerat Dublin. Samma gata byter namn fyra gånger så även en bättre orienterare tappar bort sig, kartan var till stor hjälp men avstånden stämde inte och jag tror vädersträcken inte heller, för allt som oftast gick det åt motsatt håll. Här i Dublin har man gjort cyckel filer så att man har gjort bilkörbanan smalare dessutom har man på vissa gator separata bussfiler. Det är en vansklig känsla när man på ena sidan har en dubbeldäckad buss och på andra sidan bilar och ett mellanrum på 70cm. man försöker undvika att köra in i speglarna på bilarna. jag besökte i alla fall en pub för att intaga mod, om det var livat i Liverpool så är det mångdubbelt värre här. Jag tror Irland skall spela fotboll mot Scotland i helgen för här finns otroligt mycke herrar med kjol i staden.  
Morgenstern beslår seglen och marinan Poolberg

perjantai 12. kesäkuuta 2015

Dublin 12.6 2015
Jaha då är man i Dublin. Exakt plats är Poolberg Marina YBC just söder om Alexandra Bassängen. Anlände klockan 3 på morgonen efter 18 timmar spinnakersegling samt 4 timmar motor. Det är alltid lika spännande att angöra okända hamnar i mörkret, kanske det är av det jag får mina adrenalin kickar ? Det verkar som om det hela tiden blir mera trångt, det finns inte plats för några som helst misstag i båthanteringen, det var trångt i Bangor men här ännu värre, det gäller att smyga längs förtöjda båtar så nära som möjligt och sen få egen båt att svänga på stället, men det går. Hade lite strul med VHF:n när jag startade från Belfast kunde höra men inte sända så under seglingens gång drog jag en ny  strömkabel och fick den att fungera så att jag kunde kommunicera med VTS Dublin. Seglade i snitt 4 -4,5 knop i den lätta medvinden d.v.s 1 knop fortare än en fransk 12 meters båt som bar genaker. Det var fridfull segling och automaten skötte styrningen, bättre än jag själv.
Nu på morgonen försökte jag få plats längre in i centrum men samtliga platser där var upptagna så det här får duga fick specialpris för tre nätter 70€. Mera om Dublin senare.

Här en selfie inte så mycket mer att fotografera blev skrämd av en stor delfin men det var just vid mörkrets inbrott.

keskiviikko 10. kesäkuuta 2015

Belfast 9.6 del 2
På eftermiddagen besöt jag mig för att ta en tur till simhallen och bastun, och allt gick bra ända tills jag skulle åka hem för då hade någon stulit cykeln. Den var låst men inte fäst i någon stolpe för vid den gatan fanns ingen, jag borde ha tagit in den i entreen. Jag hade tänkt besöka S:t Peterskatedralen ganska nära men nu blev det att promenera närmaste vägen till båten. Passade på att handla samtidigt när jag ändå måste gå hela vägen till båten. Jag var faktiskt lite fundersam för på vägen till simhallen passerade jag kvarter som liknade dem man sett i tv:n när oroligheterna var som värst. Polisbilarna här är också samma bepansrade lådor med små gluggar som man var van att se.Citycentret är som var stans men med den skillnaden att man har beaktat cyklister och fotgängare, mera än bilister.

Trappan till soldäcket från 1 klass


världens största skeppsvarv på sin tid

Belfast 9.6
Genast på morgonen passade jag på att besöka Titanic huset och tänkte köpa biljett för en guidad rundtur, men mannen i kassan vägrade ta emot tio punds sedlar från Isle of Man, jag hade tagit ut dom från bankautomat, så jag tog illa vid och sa att då får det vara och tänkte för mig själv den sjönk ju det kan ju inte finnas så mycket autentiskt material att visa. Istället tog jag mig till S/S Nomadic och fick en intressant tur bara jag och guiden ( hon ) genom fartyget, här dög min tia men med pensionsrabatt kostade turen bara 3,50.
SS Nomadic är byggt samtidigt som Titanic och Olympia, samma material och detaljer har använts för Nomadic byggdes för att i första hand forsla ut 1 och 2 klass passagerarna till Titanic och Olympia som var så stora att de inte kunde gå in i Cherbourgh. Nomadic var i trafik ända till 1967 sen blev hon ett Casino nedanför Eiffeltornet i Paris. Under världskrigen användes hon som trupptransport fartyg. Det var värt pengarna.


Här en bild från övre däck ankarspelet


interiören 1 klass


Förrummet till damernas toalett


Belfast 8.6
Katamaranseglaren från Peel som anlänt tidigare visade hur allting fungerade här i Abercorn basängen, på pontonen finns en betalningsautomat och när man betalat 16,00 pund får man på kvittot en kod som öppnar porten ut och in samt till servicebyggnaden där man har tillgång till lyxiga dusch och toalettutrymmen. Med anledning av att en fin tvättmaskin ( samma som hemma i lägenheten ) och torktumlare fanns tillgängliga gick det mesta av dagen åt tvätta kläder och lakan. På vägen mellan båten och bykmaskinen stötte jag också på hamnchefen en trevlig ung dam som hälsade mig välkommen och berättade att tall ships race hade varit här veckan innan. På eftermiddagen medan jag väntade på att sista tvätten skulle bli klar gick jag in på dock kafeet i närheten och det var en intressant upplevelse. Dock Kafeet är det enda kafeet i världen där ingenting är prissatt utan man betalar efter samvete i en sk. honestybox. Det är välbesökt och där serveras också lunch, dessutom fri WI-FI. På kvällskvisten tog jag en cyckelfärd till stan och smakade på en pint Belfast Black, helt okay mjuk och len. Men det var tomt i buben inte samma atmosfär som i Peel, kanske berodde det på att det var måndag.

Abercorn Basin med Titanic huset i bakgrunden

maanantai 8. kesäkuuta 2015

Peel- Belfast 7.6 - 8-6
Befinner mig som bäst i Belfast Titanic kvarteret, kom in den 8.6 kl.0100. Bron i Peel öppnades kl.13.45 och 12 båtar styrde ut på Irländska sjön alla åt olika håll. Belfast i NW och vinden varierade mellan N-W. Första 25 av totalt 60 blev det att åka motor p.g.a svaga vindar följande 15 gick båten vackert för bara segel i dikt bidevind men sen svängde strömmen och sjön blev krabb på en gång, samtidigt vred vinden mot NW och friskade i . 10 sjömil blev ett inferno jag tog ut ett slag mot djupare vatten för att få mindre sjö man jag måste i alla fall in mot Belfast, så inte heller den här gången klarade vi oss utan att bli våta. Men det var värt besväret för när jag kom in i Belfast Lough öppnade sig i en stjärnklar natt de vackraste vyer man kan drömma om där lyste Bangor i Söder  och Carickfergus i Norr och Belfast i väster. Jag hade timat infarten bra för jag hade floden med mig hela vägen in till Titanic bassängen mitt i stan. Hela Fairwayen som det heter var 8 nm lång.
Jag har fortfarande problem med att få bilder och texter på rätt plats och det verkar som om bloggen inte tar emot mera som 5 bilder igången, men med lite tur kanske det blir bättre. Infogar ännu en bild från Peel där namnet på båten beskriver mycket bra vad det är fråga om mera från Belfast i morgon.
Kom till båten på kaffe och munk innan jag gav av igen, nu till S:t German Catedralen uppe i centrum man kan se konturerna på följande bild


Här Catedralen. Öborna har säkert alltid varit långbenta för det var ordentligt med plats mellan bänkraderna. Det som föll mig i smaken var de fina innertaken av bjälkar och panel som bl.a. i korhuset.

Innertaken det fanns flera liknande.Jag måste antagligen skaffa mig en bättre kamera för innebilder.
Nedan lite vyer från olika håll

Beachen vattnet på väg in

Byn sett från Victoria terassen borgen och piren till höger.

Den svarta hunden. Peel castle är mest känd i historien med legenden om den svarta hunden.

Så här ser rännan ut vid ebb.
Kom till båten på kaffe och munk innan jag gav av igen, nu till S:t German Catedralen uppe i centrum man kan se konturerna på följande bild


Här Catedralen. Öborna har säkert alltid varit långbenta för det var ordentligt med plats mellan bänkraderna. Det som föll mig i smaken var de fina innertaken av bjälkar och panel som bl.a. i korhuset.

Innertaken det fanns flera liknande.Jag måste antagligen skaffa mig en bättre kamera för innebilder.
Nedan lite vyer från olika håll

Beachen vattnet på väg in

Byn sett från Victoria terassen borgen och piren till höger.

Den svarta hunden. Peel castle är mest känd i historien med legenden om den svarta hunden.