Rota 29.8 på kvällen
Efter att ha förberett allt för morgondagens segling t.o.m betalat hamnavgiften för att det gäller att komma iväg så tidigt som möjligt för om väder prognosen håller kommer jag att få motvind  på kvällen och på måndagsmorgonen. Problemet är hur jag skall få min deposition på 15 € tillbaks för marinkontoret öppnar inte i morgon, det gäller att hitta någon vakt. Jag tror att den portugisiska båten Miango här bredvid har samma planer för besättningen kojsar redan. Det ordnar sig väl som vanligt. Det som jag egentligen tänkte berätta om är att efter förberedelserna stack jag till stan, vita byxor och vit skjorta och vita skor som en äkta yachtsman, det är bara Rolexen som fattas. Cyklade lite runt här och var och tänkte till slut ta en bit mat på Tabanco La Alondra men det såg tomt ut så jag fortsatte till krogen där jag fick nobben, den heter förresten La Dolce Vita och nu ordnades bord åt den ensamma seglaren, det blev också i kväll service av första klass, för det visade sig att ägarinnan kom från Jönköping i Sverige, hon hette förresten Therese och hennes man från Italien och de tillsammans höll restaurangen som serverade antipasta och pasta av högsta klass. Kanske Berlusconi i alla fall hade rätt när han kritiserade våra matvanor i Finland. Det var en trevlig omväxling att bli bemött på svenska, jag fick dessutom reda på att nu på sommaren är det mest bara spanjorer och lite tyskar här men till vintern kommer det svenskar och andra nationaliteter mest för att spela golf, dessutom kan man ta båten till Cadiz om man får långtråkigt. Det blev lite sovit på grund av hård vind i natt, dessutom var jag uppe vid 2 tiden på morgonen och slog i 2 extra förtöjningslinor, grannarna gjorde likaså en halv timme senare. Nu har dock vinden avtagit och jag planerar att ge mig av på eftermiddagen då vattnet stigit några timmar, det blir nattsegling den här gången. Det blir en liten paus i bloggen för i Culatra finns ingen Wi-Fi.

Rota monumentet samt Therese utanför La Dolce Vita

Rota 29.9
Det är konstigt vad tiden bara flyter iväg. Före frukost tog jag mig till playan här intill för lite morgon gymnastik och simning, det blev bara lite simning för det var ebb och trots att jag gick nästan 1 km ( ngt. överdrivet ) hade jag bara lerigt vatten till knäna och när jag slutligen doppade mig fick jag nästan skråmor på magen, så den playan kan inte rekommenderas, men det finns åtminstone 3 till av vilka en är ut mot atlanten, problemet med den är att man måste cykla genom stan för att nå dit. Efter frukosten var det dags att hitta en supermarket för jag behöver förnödenheter för åtminstone 3 dagar som jag tänkt ligga för ankar utanför Faro, detta för att spara lite på pensionen, det behövs också vatten och som jag skrivit förut så finns det inga slangar i marinorna nuförtiden så det var bara att skaffa en egen. Hela shopping operationen tog över 3 timmar och på vägen hem började det blåsa liten kuling från söder, och då var det inte lätt med 2 plastkassar på var sida om styrstången och ett slangpaket på pakethållaren, dessutom ryggsäcken på ryggen och solhatten antingen på väg att flyga eller i ögonen, tur att man hade solglasögon annars hade man dessutom fått sand i ögonen. Jag undrar lite hur ryssen som gav sig iväg i morse har det därute i sin gamla stålbåt som liknade en S30:a, jag tror dessutom masten var av stål och inte av aluminium. Jag glömde nämna att på vägen hit från Barbate hade man en situation med båtar fulla med flyktingar i Gibraltar sundet. Stationen på Tarifa bad alla båtar att hålla utkik och rapportera om man fick syn på dem, det var kanske tur att man seglade västerut och inte österut för Tarifa hade varit nästa hamn efter Barbate. Hoppas vinden avtar något tills imorgon, då jag tänkt avsegla mot Faro.

Rota 28.8
Det blir en sen morgon, sov dåligt om det beror på konjaken eller att jag brände ryggen på vägen hit för i motvinden kände man inte effekten av solen. Nå lite efter 10 är jag i full gång, torkar upp lite vatten ur kölsvinet, diskar och rengör origon med stålull. Sen är det tid för ett besök i stan mest söker jag efter en färgbutik där man ev. kunde hitta sprit till köket. Efter ett tags cyklande i de trånga gränderna, det är säkert 30 grader varmt, hittar jag mig på plaza Andalucia där det blir en öl med tapas, räkor, krabba och varm bläckfisk, det är första gången jag vågar mig på det. Kalaset kostar bara 6 € så det var det värt. På eftermiddagen är det varmt och jag hittar ingen svalka i båten, man borde kanske bege sig ut på havet, men istället monterar jag upp solskyddet över sittbrunnen och nu kan jag sitta och skriva bloggen och läsa i skuggan medan en liten fläkt smeker den bara överkroppen. Det tråkiga här att man inte har Wi-Fi i marinan utan man måste transportera den här tegelstenen ( datorn ) till en WI-Fi restaurang och då kan man inte på samma gång ta sig till playan för ett dopp. Det får bli lite fram och tillbaka.
La Grande Mia i Rota

Barbate - Rota 27.8
Hade tänkt stanna en dag till i Barbate och sedan segla på fredagen raka vägen till Culatra utanför Faro, enligt prognosen skulle vindarna vara tjänliga då. Men på morgonen ändrar jag mig och beslutar att segla till Rota som ligger norr eller nordväst om Cadiz. Det börjar inte så bra flickan i hamnkontoret glömmer att ta betalt och när jag kommer till båten får jag samvetskval och cyklar tillbaks och säger att du glömde att ta betalt du gav mig bara min deposition för kortet 15€  tillbaks. Hon blir förstås väldigt glad att det ännu finns ärliga kunder, men när jag skall tillbaks till båten fungerar inte porttelefonen och jag kommer inte in utan måste cykla tillbaks en tredje gång, allt som allt förlorar jag en timme. En timme medvind och medström betyder mycket när man efter en timmes segling får både vind och ström emot sig, det blev mycket motor och trots det gör vi bara 4 ,5 knop, hela sträckan på 37 sjömil tar 9,5 timmar. Positivt är att trots att vi får vatten över oss så håller den nya mastkragen tätt och även den tidigare tätade förluckan.
Klockan är 21.30 när jag äntligen efter förtöjning och dusch tar mig iland för en sen middag, åt bara lite sallad med varm korv på vägen. Rota tycks efter första ögonkastet vara en riktigt trevlig och en annorlunda plats. Söder om marinan som ligger mitt i stan ligger en Spansk flottbas. På första restaurangen fick jag nobben allt reserverat gick sedan in i en plaza  och där av en slump hamnade jag på en restaurang Tabanco La Alondra. Det tycks vara så att vissa människor passar bättre än andra som krögare, och som det nu var så här träffade jag krögarens krögare. han höll ordning på servitörerna med järnhand han hade tid för kunderna och hade den där speciella blicken, och när jag såg att folk köade för att få bord föreslog jag att jag kunde flytta till ett mindre bord sa han tack men sitt du bara där du sitter jag har hur mycket tomma bord som helst inne i restaurangen. Det blev musslor som förrätt och fisk filer som huvudrätt men när det kom till desserten konstaterade han att vi har ingen dessert bara fisk. Då frågade jag har du ingen konjak då sa han yes, får det lov att vara en kupa, och det var kupa det. Den var stor som en vas och servitören hällde i utan måttglas och alla bara stirrade. Ja det var den bästa restaurangen i hela Andalucien från Ayamonte till Barbate. Jag föreställer mig att jag den här kvällen kunde iaktta ett tvärsnitt av den spanska befolkningen, unga som gamla, familjer med barn, kärlekspar etc. och det var intressant. Jag stannar nog här över weekenden för att se mera.

 Har ni sett en begravningsplats för uttjänta stockankaren förut Barbate

 Playan på Barbate

Cadiz - Barbate 25.8
Kommer iväg 9-tiden och det är lugnt, just när jag skall runda piren kommer Anthem of the Seas emot så jag får kvickt dra ned på gasen köra så nära piren jag bara vågar för så jävla stor är den. Första biten kommer vinden emot och jag passar på att hissa storseglet. Efter ett det gröna bojen nr 8 rullar jag ut genuan och låter motorn gå på 1500 varv, på det sättet får jag lite fartvind och stabilare gång. Vid nästa gir blir det mera med och det är bara att rulla in genuan och tar ner storseglet för att få ordning på skvalpandet. Efter en timme når vindstyrkan 3 - 4 m/s och det blir dags att hissa storseglet igen dessutom sätter jag spinnaker och nu gör vi i snitt 5 knop utan motor. Sista timmen innan jag når Barbate blir det motor igen. Det är ca. 40 sjömil till Barbate och jag når hamnen klockan 17 en timme tidigare än beräknat. Det finns gott om plats i marinan, och endast 3 utländska båtar mig in beräknat så nu har juntans prisnivå inverkat på båtbeståndet. Nauticalen lovade lägre pris här men det är samma som de övriga 31 €/ natt för min båt som är 11,85 lång. Lovas det lämpliga vindar sån seglar jag tillbaks till Portugal så fort som möjligt. Det kunde förstås vara ett alternativ att segla till Marocko härifrån, men det blir för många språk att lära sig på en gång, det får räcka med Spanska och Portugisiska. Jag sätter med lite bilder från Cadiz för här ligger marinan 3 km från stan och den ser ganska liten ut så det blir inte så många bilder härifrån.

Se hur Anthem of the Seas påverkar stadsbilden, det kom in två stora färjor så därför har de program.

Cadiz 24.8
Vilken tur att man inte åt på restaurangen kvällen innan, ty Lotte och Jen hade ätit någonting olämpligt och orkade inte följa med på dagens kulturrunda. Jag hade tänkt ta mig till borgen som bevakar sydvästra Cadiz men så långt kom jag aldrig för på vägen körde jag in i Genova parken, den var stor och vacker, dessutom hade man bakat in en botanisk trädgård, dit gick halva kvällen. Efter det cyklade jag till samtliga kyrktorn för att hitta Santa Cruz kyrkan föregångaren till Katedralen, men trots goda försök och mycket trampande hittade jag inte just denna. På vägen mellan kyrkorna fann jag en bokaffär där jag köpte ett spanskt svenskt lexikon och en engelsk skönlitterär bok. Danskarna gör nog rätt som stannar några dagar till för det utlovas en hel del fina program inför helgen, dessutom borde man ha besökt museet för jag tror det var härifrån den spanska armadan startade när de skulle erövra England. Det är synd att den Andaluciska Juntan har satt så högt pris i marinorna att de nu gapar tomma. Få se hur det är i Barbate dit jag är på väg imorgon.

Chipona - Cadiz 23.8
Kanske ni märker men Chipona heter Chipona och inte Chiponia som jag tidigare skrivit. Det är ingen direkt brådska på morgonen för det är högvatten först halv tio och det är bara drygt 20 sjömil till Cadiz och Puerto America. Det gäller dock att vara förberedd att segla lite längre för Almanackan säger att det alltid är fullt i marinan. Lyckligtvis så är inte fallet utan det finns gått om plats. Det finns minst tre marinor inom räckhåll här i viken. Seglingen hit var något obekväm på grund av sjögången och utfarten från Chipona var riktigt skvalpig innan man fick lägga om kursen söderut. När jag sist och slutligen checkat in ( beror på siestan mellan 2 - 4 ) hamnkontoret stängt, dessutom blir jag tvungen att förflytta mig till den inre marinan, men flickan lovar att hon skickar någon att ta emot tamparna. Flickan har gett mig plats 17 och när jag närmar mig är mottagaren bara halvvägs och vinkar mig till en annan plats det blir en runda till och när jag gör det kommer en framfusig spanjor och angör plats 17. Landkalle hjälper jäveln att förtöja och jag måste backa in i den friska vinden på plats 16, men som tur går det bra. När jag får båten förtöjd sticker spanjoren iväg han har bara lämnat iland 2 killar, det var som värst!
Det är onödigt att gräma sig över spilld mjölk så istället uppsöker jag danskarna som jag träffat första gången i Brest och som seglar en Banner 40, vi har följts åt hela vägen med den skillnaden att då den båten seglar så mycket snabbare ligger de alltid flera dygn i marinan. Vi kommer i alla fall överens om att ta en titt på stan och speciellt Katedralen som dominerar utsikten, kanske med undantag för hängbron. Det blir en riktig trevlig kväll med åsiktsutbyte om skillnaden mella Andalucien och Portugal. Båda delar vi åsikten att andalucierna är arroganta talar bara sitt språk med flit så att man kan lura utlänningar som inte talar deras språk, gäller speciellt de små krogarna, det kan vara direkt en orsak till att det inte förekommer turister här. Galicien var bättre. Trots detta beslutar vi att stanna en natt till för Cadiz är en fascinerande stad. Här Lotte och Jen

Chipona 22.8
En för omväxlingens skull mulen morgon, men trots det blev det gymnastik och simning. Dagen gick åt att fixa 2 belysnings lampor i förpiken vars strömbrytare slutat fungera, förstås gick det inte att få likadana strömbrytare i butiken här så den ena löstes med ett provisorium och den andra togs bort och får vänta tills riktiga grejer erhålles. Försökte också böja tillbaks de böjda schackel men det lyckades inte så man får väl skaffa nya dåliga dito i butiken. Andalucierna tycks vara ett stolt folk som bara talar sitt eget språk och de är inte alltför service minded, kanske det beror på att här är så mycket spanska turister, som ställer till det. Det fiskas mycket i vattnen här omkring och marinan är fylld med fritidsfiskarnas små plasttråg ( båtar). Yrkesfiskebåtarna ligger på andra sidan marinan. Det var också stor uppståndelse på kajen då någon kom iland med en fångad svärdfisk. En annan intressant sak är att många spanjorer röker även mammor till små barn, dessutom får man röka på uteserveringarna, och det är inte så trevligt. Boken Myten om Framsteget blev färdig läst, och rekommenderas varmt att läsa åt dem som önskar att nationalstaterna finns kvar om antal år.

Chiponia 21.8
Tycker att jag börjar bli tyngre, och de här korta och lätta seglingarna har inte gjort saken bättre så på morgonen viker jag ut cykeln och tar mig till Beachen för lite morgongymnastik och simning. Nu är vattnet minst 20 grader varmt så jag simmar en god stund. När jag kommer tillbaks hittar jag Gunnar på marina baren där det finns Wi-Fi, han försöker ta en sista titt på vädret innan han åker. Jag sitter med morgonkaffet och läser Georg Henrik von Wrights bok Myten om Framsteget ( den har jag lånat av Gunnar ) då han åker förbi min akter på väg till Sancti Petri. Jag hade tänkt åka uppför floden Guadalquivir till Sevilla men ger upp tanken då jag läser Nauticalen, det är 51 sjömil dit och dessutom varnar man för värmen så här års. Gelves en marina lite före Sevilla i den andra fåran kunde ev. vara ett alternativ men då skall jag ta risken att gå under en luftkabel där höjden i nauticalen anger 16,5 m och plottern 16 m. Angiven höjd omätt på La Grande Mia är 16,5, tidvattnet i Sevilla är 1,8 så jag avstår från risken och beslutar att gå till Puerto America på Cadiz istället. Det blir en lämplig kultur tur på söndagen om vindarna fortfarande är tjänliga. Före lunchen tar jag en cykeltur till staden och till fyren som är den tredje högsta i Spanien eller var det i världen 64 m. På andra sidan fyren uppenbarade sig en ännu längre och mera tätt befolkad beach, egentligen finns det 7 st olika beacher eller playor som det heter på spanska på den här halvön. Mera interesanta var murarna av corall som byggts i havet för att fånga fisk. Dessa har använts redan på romartiden eller lite före. Det verkar som om Chiponia är turistort för den spanska befolkningen för det är ont om text på engelska eller andra språk och trots att jag försökt fånga några utländska fraser har jag inte lyckats.

 Fyrtornet och murarna av korall

Mazagon - Chiponia 20.8
Startar ett par timmar efter Gunnar den 30 sjömil långa sträckan mellan Mazagon och Chiponia. På eftermiddagen blåser det tillräckligt så att båten gör 5 knop och jag seglar halva sträckan. Det är lätt slör och just ingen dyning så jag passar på att tillräda en enkel lunch, när jag håller på och rör i kastrullen hör jag konstiga ljud utifrån och när jag tittar ut genom luckan ser jag 3 st grindvalar som simmar emot Mazagon, ljudet jag hörde kom när de sprutade ut vattnet och tog in luft i hålet bakom nacken. Fick fort tag i kameran men på grund av att vi var på motsatt kurss var de för långt borta när jag fick dem i sökaren, däremot brändes makaronerna i botten.  När jag angör hamnen håller Gunnar på och klarerar in på hamnkontoret. I den här hamnen kunde man lite engelska, men här måste man klarera in förrän man erhåller ett bås, vilket betyder 2 ggr förtöjning kanske inte så önskvärt för ensamseglare. Vi promenerar till stan för Gunnar har ingen cykel så vi kommer inte så långt innan vi sätter oss på ett hak med utsikt över beachen och atlanten, det är varmt 27 grader så folk badar och solar ända tills mörknet faller. Som vanligt vet inte folk vad de vill utan flanerar fram och tillbaka framför restaurangerna. Det blir stekt småfisk och en öl innan vi beger oss till marinan. Jag tar farväl av Gunnar för jag har beslutat att stanna åtminstone en natt till.

Ayamonte - Mazagon
Som tidigare nämnts tar jag farväl av Ralf och går ut och lägger mig bredvid Gunnar och Tai. När jag vaknar följande morgon vid 7 tiden är Gunnar redan borta, på grund av dimman fick jag aldrig syn på Gunnar, men när jag angör hamnen vid 3 tiden ( 15.00 ) ser jag Tai svänga in mellan båsen. Marinan är fin men ingen förstår engelska så fastän jag försöker via radion tar jag fel plats och får parkera om efter besöket på hamnkontoret. Här i Andalusien är det den Andalusiska juntan som styr och allt är väldigt formellt. Det är 25 grader i skuggan och skjortan är våt mest hela tiden, som tur är ölen billig 1€/glaset så någon värre vätskebrist är det inte fråga om. Det var lugnt hela vägen så Yanmaren fick stå för mesta farten. Läste just nyheter från vännen Bill, irländaren som vi träffade i Muxia. Han har just nått Lissabon och haft en besvärlig segling dit, 2 ggr har han kört in i fiskegarn, autopiloten har pajat och sen har hållit på att driva upp på land vid Figueira do Foz. Gunnars kommentar var kanske han borde hålla sig till musiken. Han stannar i Lissabon 4 veckor innan han kommer hit till Algarve kusten. Det utlovas lätta vindar i morgon också så kanske jag stannar här en dag till. Segelbåten Tai samt Ayamonte

Faro - Ayamonte 16.8
Vi kommer iväg 9 tiden efter att ha vikit ihop portta-båten, och fått upp ankaret. Det är min födelsedag idag så vi tar kurss på Vila Real San Antonio. En Holländsk båt hissar spinnakern och jag kan förstås inte vara sämre så efter en stund står också spinnakern på La Grande Mia ( på tal om namnet så tycker både spanjorerna och portugiserna om namnet, i spanien börjar det mesta på La ). Tack vare att den holländska båten en maxi 40 tror jag har vinden in från fel håll drar jag ifrån. När farten efter en tid börjar närma sig 8 knop och efter att de gippat börjar de sakta ta in på mitt försprång men när vinden igen avtar och vi går dryga 6 då drar jag ifrån igen, Ralf som höll på med underhåll på rullen blir en liten prick bakom. Jag tar det lugnt före marinan för att invänta Ralf men det kommer 2 portugisiska båtar före Ralf och det ser rätt fullt ut så jag passar på att gå in. Det är en väldigt strömt i marinan men erfarenheterna från Neva floden kommer nu till pass och jag får tummen upp av hamnkaptenen som kämpat i 30 min. med en portugisisk båt som höll på att köra på 3 st andra båtar vid pontonbryggan. Tyvärr är hamnkaptenen orubblig och Ralf får inte plats, jag ber om ursäkt och kallar Ayamonte marinan ( Spanien) som ligger lite högre upp i floden och se där få vi 2 platser. Marinan ligger mitt i stan och det är hur fint som helst. Vi intar en fin födelsedagsmiddag med honungsstekt aborgin till förätt och grillad gris som huvudrätt, efterrätten består av kaffe och spansk konjak i förvärmda glas. På kvällen träffar

vi också Gunnar från Stockholm som seglar en gammal Laurinkoster. Han har seglat ett par varv runt jorden och nu är han på väg till solkusten på släktträff, en mycket speciell 70 åring, men även jag delar en stor del av hans värderingar.

Ayamonte 17.8
Morgonen går åt att hitta tvätteriet, dessutom blir det en del att tvätta för hand. Jag hjälper Gunnar att få ombord hans nyinförskaffade batteri. När jag fyller på färskvatten i tankarna passar jag samtidigt på att tvätta däcket rent från salt. Ralf behöver hjälp med att hitta gas mest översättning och tolkning, tyvärr är gasbutiken stängd. När jag håller på och rengör babordsvinchen kommer Juha på besök. Juha har en 31 fots båt och bott här i den redan 5 år och pratar spanska. Han har tillbringat sin tid i dom här trakterna sedan 1997. Jag får goda tipps och vi skall träffas på nytt lite senare på kvällen. Allt som allt finns här nu i denna hamn 6 ensamseglare 2 svenskar 2 finnar en tysk och en dansk.

Albufeira - Faro 15.8
Vi kommer iväg lite före 9 vilket är på vippen att vi inte får vattnet emot oss. Jag har tid att kolla meilen innan vi ger oss av för att se om jag fått svar från Faro. Datorn meddelar bara att meddelandet inte har gått fram så det är bara att ringa till marinan men ingen svarar trots otaliga försök. Igen har vi fin undanvinds segling och kl 14.30 kommer vi in i Faro deltat. Till vår besvikelse kommer hamnvakten ner och ropar att det inte finns plats i marinan och ber oss svänga om. Dessutom såg vi en skylt som sa Turismo Marina och det fanns plats men just inga utländska båtar,det verkar vara en plats för endast Portugiser. Vi ankrar upp med ett 50 tal andra båtar utanför en av öarna eller mera bestämt Cultra och här finns alla världens båtar. Jag bygger ihop portta båten och vi tar oss iland för att få en uppfattning om fiskebyn som ligger på ön. Det blir vita musslor med bröd innan vi beger oss tillbaks till båten.

Portimao - Albufeira 14.8
Det blev förstås en tidig morgon då gasten skulle iväg till bussen, som skulle avgå 6.20 från Portimao centrum. Det är mörkt då vi beger oss på våra cyklar mot busshållplatsen så jag tar med mig en ficklampa. Allt går som på strömsö och vi är på hållplatsen i god tid. Vi tar avsked och jag cyklar tillbaks med 2 cyklar, det är tur att man gjort det förut så det går bra och jag är tillbaks på båten kl. 07.00. Ralf hör inte till de morgonpiggaste och dessutom är det lågvatten så jag passar på att ta mig en tupplur innan det är dags att ta sig till butiken en gång till. Jag glömde förstås morgondoppet.
Klockan 1 avseglar vi mot Albufeira som angörs efter dryga 3 timmar medvindssegling för bara genuan. Albufeira är en konstgjord stor marina där man ligger tryggt i vilka vindar som helst. La Grande Mia får dessutom 10 % avdrag på hamnavgiften tack vare att skepparen hör till en segelförening, trots avdraget kostar övernattningen 30 €. Det blir bara en hamnöl i en av de otaliga restauranger som ligger längs kajen, en del av dem har t.o.m live music och entertainment för att locka gäster. Hamnkontorets flickor var väldigt hjälpsamma och artiga när vi slutligen hittade kontoret. Jag tror Ralf börjar bli trött på seglandet för han övervägde att stanna över vintern här. Jag konstaterade bara att i det här diket stannar inte jag  åtminstone.

Portimao 13.7
Det blir en tidig morgon, för gasten skall ha sin bussbiljett till Lissabon, mat skall köpas för skepparen har bjudit in tyska gäster på en åktur ut på havet. Marinan skall meddelas att La Grande Mia går ut vid middagstid men kommer tillbaks till kvällen.
Klockan 11 kommer gästerna och vi går ut och till en början är vinden svag och vi har en behaglig segling och vi går först längs kusten österut, men det blir för mycket medvind för jag är lite orolig om hur vi tar oss tillbaka om vinden friskar i så jag föreslår kurs ut på havet för att se om vi kan hitta delfiner. Delfin ribbarna snurrar i närheten men vi ser inga delfiner. Klockan 2 har vi 10 m/s från w och vågorna börjar söka sig över fören, jag tar in 4 varv på genuan och säger att det börjar bli dags att söka sig mot land om vi inte vill bli våta. Klockan 15 kommer vi i skydd av piren och lägger oss för ankar för att tillreda mat åt gästerna (  Guns förslag ) det är trevligare att äta i lugn och ro än inne i marinan. Dessutom har jag möjlighet att testa bottnens hållfasthet om jag beslutar mig för att ligga här i vinter och fresha upp inredningen lite. Vid 18 snåret lägger vi till i marinan och efter en snabb förtöjning sätter vi oss i bilen och åker till vännernas sommarställe i Caveiro. Ett otroligt 40 år gammalt portugisiskt hus, vilken arkitektur och i trädgården växer vinrankor med goda druvor. Skepparen lovas möjlighet att flytta in här i medlet av oktober ( vilken lyx ). Seglingen och förra nattens stjärnobservationer ( ovanligt mycket stjärnfall ) har gjort sitt och alla känner sig trötta och vi tar avsked och får skjuts till Ferragudo varifrån det går en vattentaxi till marinan. Gun tycker att det vore lämpligt att avsluta semestern med en god middag i en trevlig restaurang med sjöutsikt. Det får bli så och vi äter vita musslor som förrätt och delar på en stekt platt fisk liknar lite en flundra, som enligt servitören är det bästa man kan välja i fiskväg. Det bör nämnas att den serveras med andakt och medan han benar den färdigt bredvid bordet berättar han att han har haft en finsk flickvän och han drar några meningar på finska. Det blir ett rätt dyrt kalas men värt priset säger Gun och insisterar på att betala hela kalaset. Skepparen tackar så mycket för trevligt sällskap och hoppas att hon har haft en lyckad semester, för i morgon tidigt tar hon bussen till Lissabon och därifrån flyget hem.
Vattnet här i Portimao är så varmt så här års att det går bra att simma, så vi har idkat simning varje morgon och ibland även på kvällen.

 Katrins sommarställe

 ankarplatsen

Sines- Lagos 10 - 11.8
Det är 73 sjömil till Lagos alltså nattsegling på grund av sen tankning. Därför gör vi oss ingen brådska, och efter att ha fyllt på bränsle tar vi oss till stan för att fylla på matförråden. Nämnas bör att portugisisk champagne inte alls är dålig, det kan vara skäl för fransmännen att se upp. Gasten är sugen på något gott så det blir färska jordgubbar med  någon

sorts söt grekisk yogurt, för trots att skepparen vet att vispgrädde heter natas på portugisiska hittar han det inte i den här butiken. Vi saknar ännu salladsblad som inhandlas i nästa butik som är en Spar. Skepparen har dålig erfarenhet av Sparbutiker men nu får han sig en tankeställare för här talas det bra engelska och butiken är mycket välförsedd, gasten vill ha glass men det finns bara paket med minst 4 strutar eller 6 pinnar och då jag frågar biträdet säger hon bestämt att man inte får öppna förpackningarna, det fanns bara kakbits liknande glass man kunde köpa styckevis. Sagt och gjort det får bli så , det visade sig dock att det var fråga om frusen ostkaka bit, och mycket svår äten med bara fingrarna i den här värmen. Folk tittar på oss förundrande när vi står i gathörnet bredvid våra cyklar och slickar våra fingrar rena från ostkakan.
Klockan ett kastar vi loss och seglar i laber medvind söderut. Vid 2 tiden serverar skepparen stekta köttbullar med potatis, han får beröm. Klockan 4 serveras efterrätten färska jordgubbar med grekisk yogurt en hälsosam och god kombination, det är helt otroligt hur fint man kan ha det på sjön. Till natten blir der lite dis och ibland dör vinden helt och hållet. Strömmen och dyningen gör att det skvalpar en hel del och plötsligt hör skepparen att det är något som föll på däck, det var muttern till bombeslaget som hade skruvat upp sig, som tur faller den inte överbord utan efter smärre ansträngningar kan den skruvas tillbaka, efter en stund har kicktaljans schackel skruvat upp sig och brutits så att ett nytt måste tas i bruk, det är bättre att ta ner och beslå storen, allt detta skedde trots att vi hade riggat en preventergaj. Klockan 24 när sjögången är som värst ( det verkade så när man låg i akter kojen och åkte bergochdalbana ) tar skepparen en 2 timmars tupplur, när han tar över vakten ligger vi vid porugals SO udde och har 20 sjömil kvar till Lagos. Vi angör Lagos vid 6 tiden och beslutar att ankra utanför beachen för det krävs att en bro öppnas innan man kan gå in. Efter några timmars sömn beslutar vi att i stället för att gå in och betala dyr hamnavgift i den anlagda marinan, rulla ut genuan och segla följande 7 sjömil till Portimao, igen ett rätt beslut. Lunchen ( Middagen ) intas på en av de otaliga restauranger som finns invid beachen bredvid marinan. Tack vare en miss i serveringen ( vi får vänta länge på vår mat )får vi desserten gratis. Det blir förstås färska jordgubbar ned glass. På kvällen tar vi oss en liten promenad och bekantar oss med närmiljön. Det är fullt ös överallt så som utomstående betraktare kan ingen depression skönjas. Vi är trötta efter nattseglingen så det blir läggdags tidigt.

Sines 9.8
Allt är stängt, idag får man inget bränsle heller så det blir sightseeing. Vi trampar upp för serpentinbacken till stan och äter halstrade sardiner med potatis, krogen är välbesökt och under den dryga timmen, medan vi äter står det folk i kö för att få bord. Vi besöker borggården och klättrar upp i bevakningstornet för att blicka över stan och hamnen. Bredvid borgen och framför kyrkan står Vasco Da Gama. Jag frågar Martin, engelsmannen som har bott här 7 år i sin båt, varför man har en staty över den berömda sjöfararen och får förklaringen att han är född här och Martin visar på ett rödmålat litet stenhus och berättar att det är hans barndomshem. Martin påstår även att Columbus egentligen är en portugis som hamnade i Spanien på grund av kriget och sedan blev spanjor, vem vet? På tal om Martin han är en riktig hamntomte som hälsar på alla utlänningar som kommer in, och han var speciellt intressead av La Grande Mia för hans båt en gammal Sparkman Stevens konstruktion liknade i mångt och mycket. Han arrangerar även att vi får bränsle 9.30 följande morgon. Det blir ett dopp i havet innan kvällen men ännu är vattnet för kallt för skepparen att idka simträning.

nästan som Vasco

 den vådliga nedfärden och halstrade sardiner

Sesimbra - Sines 8.8
Start 11.15 medström varierande vind härifrån och därifrån men efter 1 timme med motorn kommer det en nordlig bris, och vi sätter spinnaker. Ca. 10 sjömil från land hör skepparen ett lyckligt kvittrande från sittbrunnen, gasten ser sina första delfiner, hon är helt euforisk när hon springer med kameran från sida till sida, det återstår att se om delfinerna har fastnat i kameran. Efter ytterligar 10 sjömil ser vi igen fenor och svarta ryggar som sävligt korsar vår kurss, ryggarna är avsevärt större än delfinernas och dom bryr sig inte alls om båten, skepparen tar sig upp i sittbrunnen och ser en varelse med trubbig nos och vit mage nästan 8 m lång bredvid båten. Vi tror att det var fråga om vikvalar. Då jag frågar hamnkaptenen i Sines visar han dagens tidning och frågar om det var sådana här vi såg och visst var det det. Men han sa bara baleia som betyder val på portugisiska. Han sa också att det är ovanligt att de söker sig så här långt in till kusten och deras kurss var rätt in i viken söder om Setubal.
För att fira den fina seglingen med alla dessa nya naturupplevelser tar vi oss uppför berget till en lokal restaurang. Det går faktiskt till på äkta portugisiskt vis så före vi ger oss ner för den branta backen gråter restaurangägaren en skvätt och kramar oss alla till farväl. Efter en vådlig färd nedför blir det ytterligare en nattföser i en liten krog där krögaren är betydligt mer berusad än gästerna. Det  blir att tillbringa även söndagen i Sines för det lovas ingen vind idag.

 Skepparen läser portugisisk meny, gasten blickar över hamnen

Sines är Vasco Da Gamas hemort

Lissabon - Sesimbra 7.8 32 sjömil
Vi startar från Lissabon kl. 11.00 i frisk nordlig vind och medström, snart är farten uppe i 7 knop för bara genuan. Det blir bara genua hela vägen och Sesimbra angör vi kl. 16.00. Sesimbra är ett litet samhälle på 20 000 invånare som lever på turism och fiske. Det luktar av färsk halstrad strömming runt de otaliga restaurangerna längs strand bulevarden, det riktigt vattnas i munnen men vi har tyvärr ätit middag på båten, men några glas portvin som efterrätt blir det i alla fall. Skepparen blir smått lyrisk när han konstaterar att det här att få bara sitta på strandbaren med ett glas portvin i den ljumma sommarkvällen och bara titta på människor som flanerar hit och dit på gatan framför, har han drömt om hela sitt liv. Det blir ett varv cykling extra för skepparen konstaterar att ryggsäcken blev kvar på baren. I skrivande stund har han redan hämtat den. Nauticalen varnade för nordliga gusts ( byar )  på kvällen över bergen och jag kan intyga att det är som att bo bakom turbinen på en Airbus.

 Hamnen, staden och beachen

 Skepparen köper tomater på torget

Lissabon 6.8
Gasten får meddelande på sms att hon skall få sin resväska efter kl 08.00 am, skepparens automatmotor har nått Portugal någonstans nära Porto. Kl. 11 tröttnar vi på att vänta så vi beger oss till stan för diverse uppköp. Bl.a.behövs sprit till köket samt en tyngd till fiskeredskapen. Vi hittar en marinbutik med en massa fina oljelampor i skyltfönstret, skepparen har förberett sig väl och försöker förklara alcool till kök märke origo. Si Si säger affärsbiträdet och kallar på en medhjälpare som dyker ner i källaren via en golvlucka en halvtimme senare kommer han upp med ett origo 3000 kök i famnen. Sprit hade de dock inte men som plåster på såren köper jag ett  glas som passar till oljelampan jag har i båten. Fiskedon hittade vi överhuvudtaget inte någonstans men istället hittade vi museet för antik konst. Första stationen där skepparen haft nytta av sitt pensionskort in i palatset för bara halva priset, så skall det låta. Det var värt besöket. Största delen av konstverken hade motiv relaterade till bibeln och den katolska tron, men det som var intressant var att trots olika konstnärer målat jungfru Maria har hon samma anletsdrag i alla målningar. Skepparen tog sig också tid att svara på frågor till en undersökning gällande intrycket och som tack för besväret fick han en massa vykort, att skicka till vänner och bekanta. I Lissabon finns det hur många museer som helst men vi hann inte besöka flera, på vägen till beachen passerar man åtminstone 5 stycken, och det blev dopp också denna kväll.