Nazare 30.7 - 31.7
Det var bara 34 sjömil från Figueira da Foz och vindstilla så det var bara att åka Yanmar hela 7 timmar till Nazare dit vi anlände klockan 19.00. Nu när automaten fungerar läste jag Nauticalen under färden och kallade hamnen på VHF:n 2 sjömil före så som sig bör. Det finns 2 marinor i hamnen den ena privat och dyr, den andra en klubb hamn Clube Naval de Nazare och här är priset 24€/natt. Att använda tvättmaskinen kostade bara 1,50 €/maskin billigaste tvätten hittills så det blev två maskiner direkt följande morgon, trots att det blev lite nattsudd kvällen innan. Vi stötte på det unga tyska paret Mareen och Matias från Hamburg som seglar en ny fransk aluminium konstruktion på 15 m. I stället för att satsa på egnahemshus har de valt att bygga sin drömbåt för ca. 400 000 € och segla in i världen som de sade, först medelhavet och Grekland så att de har tillgång till goda kommunikationer för Marlen har eget företag som hon sköter från båten. Ni förstår säkert att vi blev inbjudna på rom och coca cola efter ett antal öl och glas vin på klubbrestaurangen. Båten är enligt en gammal stofils ögon inte direkt vacker men ombord fanns allt en långseglare bara kan drömma om, innredningen var gjord i ljus  ask och praktisk inga stora  öppna ytor där man flyger som en vant i  sjögång, dock hade man problem med strömförsörjningen över Biscaya. Alla extra aggregat laddar batterierna men inte motorns generator. Jag lovade att mäta laddarens utgående ström följande dag, vilket jag också gjorde och kunde konstatera att laddaren laddar så felet måste ligga i reglersystemet. Nutida båtar är som atomkraftverk så jag vågade  inte mig på att röra dessa, gör man ett misstag ryker möjligheten till garantin.
I dag på kvällen efter utförda undersökningar bjöd jag paret till mig på nygräddade plättar. Att beskriva Nazare är svårt det ären råddig turistfälla med en massa cafeer, restauranger och krimskrams stånd.  Det är smala och små gränder och svårt att ta sig fram, beachen är fin och för surfare är stället perfekt. Det lär också finnas en finsk komun här på berget ovanför marinan, men tillsvidare har jag inte träffat på någon.

Figueira Da Foz 29.7
Idag var det en annorlunda dag. Istället för havregrynsgröt kokar jag Maizena gröt, gröt på majs, den visade sig smaka bra så jag får väl fortsätta med den tills jag får reda på hur man säger havregryn på portugisiska. Efter frukosten bar det av till turistbyrån där vi fick reda på hur man åker till Coimbra som ligger 40 km innåt landet. Vi tar tåget som kostar 2,65 €/man, inklusive cyklarna. Tågresan tar lite över en timme och istället för havet betraktar vi landskap med majs och vete odlingar, byar kullar etc, det är som att uppleva värden på nytt.
Coimbra är Portugals ursprungliga huvudstad, där man hittar lämningar från Romartiden, samt ett av Europas äldsta universitet härstammande från 1200 talet. Staden är utan tvekan värt ett besök och utanför stadshuset vajade förutom portugals flagga också finlands flagga, kanske man visste om att jag var på besök?Man kan förstå romarnas kärlek för platsen för staden är uppbyggd på kullar som Rom, tyvärr hann jag inte räkna alla men vi klättrade ( cyklade ) upp för åtminstone 4. Som vanligt hade farbröderna lite problem med fotograferingen, Ralf fick minneskortet i telefonen fullt efter en timme och när han skulle radera några gamla lyckades han tömma alla bilder från minnet och nu kämpar han med att försöka återskapa dom. Mitt minneskort i kameran blev fullt efter 8 bilder och jag kunde inte ta bort några så när jag formaterade kortet för att få mera rum spolades de 8 första bort. Detta kommer inte att upprepas för på hemvägen köpte vi båda nya minneskort. Före vi åkte hem besökte vi professor Bissaya Barretos husmuseum. Det kan var härifrån Friherren på Källskär fått inspiration till sina konstverk, trädgården var fantastisk, likaså arkitekturen och interiören, vi fick dock inte se köket.Bissaya Barreto är grundare av en stiftelse som har med barnvård att göra lite samma som den omtalade stiftelsen i Grankulla ( har glömt namnet på paret som grundade den).
Huset är byggt 1925, och är ett exempel på portugisisk arkitektur som går tillbaka till kung John af Portugal. Huset är fullt med konstverk av kända portugisiska målare och skulptörer bla. Souza. Jag sätter med några av de bilder som blev kvar så att ni ev. kan få en uppfattning om vad det är fråga om. Internet kan vara till hjäp om man vill ha mera information. Beträffande segling så har den reparerade elmotorn på hydraulpumpen fungerat perfekt och den kallas nu för viskande Smith. En ny samt lite reservdelar skall beställas i morgon så att de kan vara i Lissabon efter veckoslutet.

Aveiro- Figueira Da Foz. 28.7
Det blir spinnaker segling i 6 timmar sista timmen kör vi motor för vinden varierar och det är motström. Nu när 1/3 av Portugals kust har lämnats bakom kan man konstatera att det är ett vitt streck i horisonten en enda lång beach, bakom kan man skönja lite berg men de kan lika väl höra till Spanien. När vi närmade oss Figueira kunde man söderut skönja skorstenar och fabriker. Figueira är också en storstad med ett fåtal nya skyskrapor. Klockan är 23 nu när jag sitter och skriver det är 22 grader varmt månen lyser från klar himmel och strandbulevarden är kantad med palmer, det lyser överallt , dessutom lyssnar jag på fin musik på smooth kanalen. Man frågar sig kan en gammal man ha det bättre. Om allt går planenligt skall vi besöka Portugals ursprungliga huvudstad med Europas äldsta universitet. Staden ligger en bit innåt landet så det blir till att ta tåget. Jag hoppas få iväg texten i morgon morgon för som på så många andra platser fungerar inte WI-Fi:n i hamnen.

Leixoes - Aveiro 27.6
Jag hade kommit överens med tvätteriet att jag hämtar kläderna klockan 12. så för det kan vi inte starta. Det är högvatten lite över 12 så det gör inget. På vägen till tvätteriet passar jag på att handla mat för följande 3 dagar. Vi har med Ralf beslutat att ta korta eftermiddagspass på ca 30 sjömil för det blåser bättre på eftermiddagen, morgnarna är ofta stilla så nu blir det mindre motoråka. Vi angör mini venedig vid 19 tiden och Ralf väljer Mira Kanalen, jag hade slarvat med att läsa Nauticalen huvudmarinan ligger bakom en bro som enl plottern ger bara 14 m , förstås är det lågvatten ca. 2,5 m så det borde gå men jag väljer i alla fall att inte gå igenom dessutom är det grunt. Ralf hade tidigare varit inne i en trång liten marina men sa att det var för grunt, jag sätter på echopiloten och hittar rännan till pontonen 2 m vatten och jag går 1,95, förtöjer 10 cm från marinpolicens för så att Ralf får plats bakom mig. Det kommeren kille klättrande över porten som talar flytande engelska och önskar oss välkomna och säger att det går bra att ligga här bara inte policen kommer med andra båten, då får ni flytta. Det kom ingen båt så vi sov lugnt och gått, dessutom stod min båt på grund ett litet tag. Det var en fin segling i frisk slör i snitt 6 - 7 knop. På morgonen tog vi en  3 timmars cyckeltur runt kanalerna och över bron till andra sidan. På västra sidan om kanalen finns det moderna nya Aveiro och på östra sidan den gamla staden. Det är lågvatten så det är mycket människor i farten på sjöbottnen en del bergar sjögräs andra musslor en del fiskar det är mycket som händer på sanddynerna. Arkitekturen är intressant och det finns hus som liknar A. Aaltos handstil. Om jag skulle vara författare kunde jag tänka mig att köpa mig ett hus i den gamla delen med utsikt över huvudkanalen och alla musselbåtarna.Klockan 12 är vi tillbaka viker ihop cycklarna och gör oss klara för avfärd. Bilderna är från Aveiro

Leixoes 26.7
Idag är det dags att ta ut elmotorn till hydraulpumpen igen och förse kolen med nya fjädrar, som jag tar från en kulspetspenna, ena kolfästet sitter dessutom löst så jag måste skruva loss bakelitbiten och böja fästets öron något men reparationen går bra och motorn går lätt så det finns hopp om att autopiloten fungerar i morgon. Vid lunch tar vi oss till beachen och tar oss ett dopp, före maten. Vattnet är inte så varmt men några kråltag blir det. När vi kommer till centrum märker vi till vår förvåning att det är fullsatt på alla krogar och att det pågår någonslags marknad för runt kyrkan finns en massa stånd som säljer allt möjligt. Till slut hittar vi en krog som städar ett bord åt oss och vi får i oss lite mat. På vägen till macken där jag skall köpa lite hydraulolja till pumpen börjar vi höra musik en bit därifrån och mitt i allt har den 18 Santana Folklore festivalen kommit igång med folkdansgrupper från Columbia, Uruguay, Israel, Palmeira etc. Vi får ta del av musik och dans från olika kulturer, och vissa uppträndanden var riktigt proffsiga. Vi är tillbaks till marinan vid 18-tiden och autopiloten skall testas efter att jag fyllt olja i systemet, det går inte riktigt som på Strömsö , jag får ge motorn ett slag med skiftnyckeln innan den börjar snurra. På vägen ut i morgon skall kompassen kalibreras och om allt går som det skall så borde autopiloten fungera ett tag igen.

Leixoes 25.7
Som sagt det blev sjusovardag och sen morgon, efter att ha ordnat med kort till porten och visat båtpappren i hamnkontoret är klockan redan mycket och jag måste hitta tvätteriet för det är enhel hög kläder som måste tvättas efter Biscaya ( man måste få bort saltvattnet ur dem, det blir totalt 6 kg eller 12 € för att få dem tvättade. Turistkartan vi fick på hamnkontoret är bara i stora drag så vi får cyckla lite fram och tillbaka men till slut hittar vi Lavanderian som det heter på Portugisiska, efter det blir det kaffe  och glass ute i solen ( gatukafe ), där vi bara sitter och njuter av värmen, på hemvägen bekantar vi också med beachen, bilderna var med i den tidigare bloggen. När vi kommer till båtarna blir det dusch och klädbyte och vi ger oss iväg till Porto. Först väntar vi på bussen men den går sällan så det blir en liten promenad till metrostationen. Det bor ca. 900 000 människor i Porto och staden är utspridd på ett stort område så vi åker åtminstone 15 stationer innan vi är i Trindade ( centrum eller centralstation ). På byggnadena här i centrum kan man se att Portugal i tiden var en kolonialmakt, de är stora och fina och rikligt dekorerade, det är för mörkt för att få bra bilder, får se om vi hinner dit på måndag innan vi avseglar mot Aveiro som i Nauticalen beskrivs som ett mini Venedig.
Vi äter gott och avslutar med kaffe och lokalproducerad Konjak som serveras i uppvärmda konjakskupor. Vi promenerar neråt längs torget mätta och belåtna och sätter oss på en uteservering och njuter av den fina kvällen med månsken och klarinettmusik, bättre kan livet just inte bli. Lite efter midnatt tar vi en Taxi som tar oss till marinan.

Baiona Leixoes 24.7 65 sjömil
 Vi hade tänkt starta tidigare men klockan 9 går vi till kontoret, allt stäng och folk utanför porten som inte kommer in fastän de har låskort. Kontoret är också fortfarande stängt och ingen verkar veta något, en kille ger sitt kort åt Ralf så att samtliga kommer in till sina båtar. Vi beslutar ge oss av trots obetald hamnavgift. Vi hade heller inte utnyttjat någon av den service marinan ev. erbjuder. Lite före kl. 10 kastar vi loss trots lite regn, lite vind och dålig sikt, jag säger åt Ralf som är lite tveksam att vi kör igenom skiten och på andra sidan blir det vackert. Seglingen är något guppig och det är fram och tillbaka motor ,segel motor, varierande vind från alla håll. När vi har Viana Do Castello tvärs blir det klart och det blåser från NW. NW friskar hela tiden och när vi surfar in i Leixoes är vindstyrkan uppei 12 m/s. Att angöra hamnar i Portugal är alltid en utmaning för kusten är grund och man får med sig en ordentlig dyning från Atlanten. Remy Ralfs båt försvinner alltid emellanåt ur siktet när den går ned i en vågdal. Klockan 20.30 är vi i skydd bakom piren men vinden visslar över piren och det tjuter i riggen. Klockan 21. har vi förtöjt och uppsöker första bästa krog för mat.
Hamnkontoret är stängt och vi har inga låskort att komma genom grinden med, vi kollar läget och konstaterar att det går att klättra över så ingen fara, men lite längre fram finns en vägspärr och en vaktkur. I buren sitter en vacker kvinna , så jag går fram till henne och frågar  om hon kan engelska, hon kan inte ett ord, som tur kommer hennes överordnade för att kolla läget, han kan lite engelska och han ger oss tid till klockan 22. Det visade sig helt omöjligt att få i sig maten på så kort tid , men huvudsaken var ju att flickan hade sett oss och att hon visste att vi hade båtar i marinan. På grund av språkproblemen på restaurangen satte jag mig bredvid 4 st unga töser och frågade om någon av dem kunde engelska så att hon kunde hjälpa oss med menyn. Hon som satt närmast mig talade en ypperlig engelska och då jag frågade var hon lärt sig den berättade hon att hon jobbade som flygvärdinna. Klockan 23 klättrade Ralf över porten och öppnade den från insidan

, jag var för mätt för att klättra. 10 € för soppa, huvudrätt 4 öl och kaffe, det är billigt , det är inte undra på att pensionärerna väljer att bo i Portugal, därutöver får man ut pensionen skattefritt. Vi beslutade att den 25.7 får bli en sju sovar dag ,inget pynjande bara njuta av det fina vädret och på kvällen besöka Porto med bussen. Mera om Porto i nästa blogg, här ligger vi åtminstone till måndag.

Vigo- Baiona 23.5 10 sjömil
Det var mera jobb med pumpen än väntat och vi hade ingen bra fast nyckel för att lösgöra själva el-motorn från pumpen så vi måste uppsöka en verkstad som har rätt nyckel. Jag uppsökte ett antal butiker för att köpa en nyckel men kvalitativa grejer finns inte att köpa nuförtiden mera. Efter ett antal försök och misstag får vi äntligen el-motorn att snurra, ena lagret är dock dåligt, så jag ringer sonen och ber honom undersöka om det går att få tag i ny. Den 23 på morgonen monterar jag tillbaka pumpen och se automaten fungerar. Klockan är 18.00 på kvällen då vi beslutar att segla till Baiona som ligger 10 sjömil söderut, det äri alla fall hemåt på väg mot Leixoes som ligger nära Porto, dit det ännu är 65 sjömil. Automaten fungerade ungefär en timme sedan slutade elmotorn snurra igen, så det blir handstyrning till Leixoes. Ralf kommer in lite före för jag har det jobbigt att få storseglet vikt och fendertar och förtöjningar klara utan hjälp av autopiloten, han väljer att gå in i den privata marinan där det inte ligger många båtar. En kille i jolle tar upp namnen på båtarna och säger att hamnkontoret öppnar först klockan 9.

Ria De Muros - Vigo 22.7
Det är sent på kvällen när jag äntligen får tid att skriva lite om våra äventyr för vi seglar fortfarande tillsammans med Ralf i 2 båtar. Vi startar 8.15 från Ria de Muros och har en fin medvindssegling till Canvas Marina eller Båt Klubb som ligger mitt emot storstaden Vigo. Angöring klockan 16.00 d.v.s 48 sjömil på 8 timmar inte dåligt. Från sittbrunnen kan man se beachen som är fullsmockad med folk som hämtas hit i skytteltrafik med katamaran båtar. Ralf kockar åt oss båda medan jag kryper ner i akterrummet för att ta loss hydraulpumpen till automatstyrningen som gav upp efter Biscaya. När vi öppnar pumpen konstaterar vi att elmotorn är full med vatten, hoppas att jag får igång den efter rengöring för den har inte bränt säkringen, så lindningarna borde vara hela, i morgon vet jag bättre.
Det verkar som om vi har ett högtryck över A. Puben bara över gatan .

zorerna för vinden går hem till natten och det blåser bäst på eftermiddagarna från Nord eller Nordväst som passar oss väl. I morgon är det meningen att lämna NW Spanien och segla till en hamn som ligger något norr om Porto. Bill varnade oss för att det är svindyrt att ligga i Porto, så det blir till att ta bussen  till Porto
Jag sätter med lite bilder från Ria de Muros där vi även besökte den gamla kyrkan, tyvärr pågick det en mässa så jag kunde inte ta bilder inne i kyrkan. Det blev dock en andaktsstund. Är det någon  som vet vad sista bilden är ?

Camarinas ( Muxia ) - Rio de Muros den 20.7
Farbröderna hade planerat att gå ända till Porto i ett slag, men vädret och La Grande Mia ville annorlunda. Det var stiltje och dimma hela förmiddagen så vi tröttnade på att åka motorbåt och beslöt att ta närmaste hamn. Dessutom hade jag problem med autopiloten som bara ville gå i cirklar. Felet har nu på kvällen undersökts och ett kontaktfel uppdagats , så i morgon på morgonen måste autopiloten kalibreras på havet, det blir cirklar igen minst 3 st, innan vi kan fortsätta mot Porto.
Då vi ju kom iland i god tid och beachen ligger invid hamnen passade vi på att ta oss ett dopp i Atlanten. Här är riktig värme i luften men vattnet var kallt så det blev bara ett dopp ingen simträning ännu. Jag skulle vara väldigt tacksam för lite kommentarer och feedback på bloggen så att den ev. kunde förbättras, eller om det finns frågor ni vill ha svar på.

Muxia 19.7
Vädret blev som utlovats liten kuling och lite regn från SW så det blev ingen segling. Jag lyckades sy några fickor till sittbrunnen så att man kan förvara nyttiga ting i sidofickorna. Förluckan och solarventilen är nu tätade men inte testade. Det blev i alla fall en lyckad lördag för vi träffade Bill Russell från Irland som seglar en Benetau 473 Ocean Clipper. Mannen har för den här båten seglat i sank en Moody 42:a utanför Portugal genom att segla på en container som lossat från containerfartyget Helsinki. Bill är en musiker som gett ut ett antal skivor samt jobbat ihop med Ringo Starr, Pink Floyd etc.i alla fall en verklig personlighet och trevlig kille.
Jag glömde nämna tidigare att Ralf fiskade under färden från A Coruna till Camarinas och fick 5 makriller som vi stekte och åt tillsammans. Bill och Ralf i Benetau 473 före vinet och likören

Ria Camarinas 18.7
I går hann vi lite med sevärdheter, samt restaurang besök på kvällen. I dag blev det mest underhållsarbete, väderleksrapporten stämmer inte och det blåser frisk SW eller SSW vilket betyder vinden och vatten i ansiktet. Skinnet på kinderna börjar bliså tunnt att  de inte mera klarar av saltvattnet, så det är bara att vänta på bättre tider. Det har regnat småskurar under hela dagen och himlen är i moln. Jag har dock gjort mitt bästa för att täta förluckan och solventilatorn, utöver det har jag försökt förstärka akterliket på storen som håller på att rämna. Har läst på hur man kalibrerar automatrodret men det blåser för mycket för att göra det. Grannen från Irland i en Oceanis 471 Clipper söker febrilt efter besättning för att segla båten till Porto 70 sjömil söderut, dit också vi är på väg.
Jag har lovat meddela honom när vi beger oss av så att han kan slå följe, han verkar lite osäker på att segla single handed, men det är en bussig båt, skall besöka den när tvätten är klar och jag fått iväg bloggen. Vi startar i kväll om vinden vänder och mojnar något, men det är bara några timmar kvar till nästa högvatten, så sannolikheten att vi firar även lördagen här är stor.

La Coruna 15.7 - 16.7 Segling till Ria Camarinas
Morgondagen gick åt att förbereda morgondagens segling till Rio Muros dit det är ungefär 62 sjömil. Ralf hade fortfarande bekymmer med motorn och fick lufta ytterligare en gång. Jag vek ihop genuan och packade in spinnakern i sitt fack, cyklade till marinbutiken och köpte ett starkare block till levangen. Då var klockan redan 12 så det gällde att ställa i ordning en lunch. Det var överenskommet att efter lunchen cyklar vi till stan för hårklippning och diverse uppköp. När det var dags att åka kunde jag inte hitta min cykel som tur hade Ralf en extra så jag behövde inte promenera. Under färden funderade vi på alternativen vad som hänt min cykel och kom till att den antagligen har blåst i sjön från pontonbryggan, så jag köpte en dragg. Hela kvällen draggade vi , provade med stark magnet men inget napp. Det var egentligen för djupt för draggen man fick den inte att gå rätt på bottnen, men man kände någonting. Vi hade bestämt avgång klockan 7 på morgonen men beslöt i samråd att uppskjuta den om jag skulle lyckas skaffa en dykare direkt på morgonen.
Det fanns en dykarskola på piren så kl.8 när jag antog att den öppnade stod jag där och visst mellan 9 och 9.30 skulle dykaren infinna sig vid båten. Det tog honom exakt 5 min så hade vi cykeln fast i ett rep. Efter spolning och oljning står den på akterdäck igen.
Vi kom iväg kl.10 i lätt vind och dis, dock 3 timmar för sent, och kursen var väst de första 20 sjömilen sen skulle vi sätta kurs mot sydväst, enligt prognosen skulle vi få NW 12m/s på eftermiddagen men det blev SW 12 istället så det blev mot hela dagen. Motström och vinden i ansiktet det är inte roligt så vi beslöt att gå in i Ria De Camarinas i stället dit var det 20 sjömil kortare, rundningen av Finisterre udden får vänta tills vindriktningen ändrar. Alltså vi ligger nu här i Muxia marina, och idag är det lördag så vi blir antagligen här en natt till, för topphornet på Ralfs genua lossade från rullfästet så han måste hissas upp i masten för att hämta ner den.
Farbröderna efter barberaren ( första gången i mitt liv håret klippt av en manlig barberare).

La Coruna 13.7 och 14.7
Gårdagen flöt iväg med reparation av Ralfs motorproblem, vilket åsamkades av skit i tanken och till hälften stoppat sugrör. Hela tanken måste tömmas från diesel och rengöras, det var inget lätt arbete. Vi skulle inhandla en elpump i stan men marinbutiken hade middags

stängt över 2 timmar, det är en sak man bör beakta här i Spanien. På eftermiddagen får man inget uträttat det är bara att ta siesta. Ralf bjöd istället mig på mat mitt på plazan, det är sen trevligt att vara pensionar och bara njuta av värmen, vackra flickor och kall öl. Vi åt länge och väl så motorproblemet var klart först sent på kvällen och när vi skulle duscha diesel lukten av oss hade marinan redan stängt.
När jag var inne på nätet och sökte lösning på problemet märkte jag att det är ett ganska allmänt problem, vilket tyder på att man får oren diesel i marinorna eller så innehåller modern diesel så mycket organiska ämnen som börjar gro i tanken. Har man ett bränslerör som är försett med siktnät är det bättre att avlägsna det och låta filtren sköta rengöringen, och måste man byta filter ofta är det ett tecken på att man har skit i tanken, jag är glad att jag kör med två tankar så om den ena stoppar hoppas jag att den andra funkar. Det ena leder till det andra så man får lätt in luft någonstans när bränsle tillförseln blockeras pumpen är ju ganska effektiv och det igen leder till att man lätt drar åt  skruvarna för mycket där det läcker och får problem med gängorna.
Det finns nog en del att fixa på min båt också bl.a har levangens ena råtta gått sönder vilket kräver att lite inredning lösgörs innan man kommer åt att byta den. Automatstyrningen borde kalibreras och då blir det några sjömil extra i cirklar, dessutom skall det vara lungt.
Men som sagt här går det ingen nöd på oss det är detta man drömt om i hela sitt liv att få greja och pynja i båten med bar överkropp och shorts, och tillsvidare har inga planer på fortsättningen gjorts, blir det södra Portugal, Spanien eller Madeira återstår att se. Varje dag för med sig nya upplevelser, och utmaningar och det är det som håller en gammal man ung.
Marinan har dessutom specialförmån så ligger man här 5 dagar betalar man för 4. Desssutom har jag märkt att det ligger väldigt lite båtar här om man jämför med England och Frankrike.

Före det kommer mera text skall vi se om jag får med lite bilder från Brest. På den här väggen har all franska storseglare som Luic Peyron, ända till Bougainville fått sin bild. Piren är döpt efter  Eric

Tabarly. Ralf har också hamnat med på bilden.

Brest - La Coruna 8.7 - 11.7  356 sjömil
Tanken var att gå den 10.7 på kvällen men vinden visade inga tendenser att mojna så vi beslöt att uppskjuta starten till följande morgon. Klockan halv tio ger vi oss i väg det är 1 timme före HW Brest . Det är bara jag och Ralf som går resten av båtarna på väg till La Coruna beslutar att invänta till kvällen , i hopp om bättre förutsättningar. Det intressanta i situationen är det att det behövs bara 2 Waypoints , en vid grynnorna sw om Brest och en vid udden utanför La Coruna. Plottern visar 340 sjömil och från udden är det 16 sjömil till hamnen. Det är förstås ganska stor dyning som möter oss utanför Brest och det gäller att hålla höjd för att klara grynnorna 40 sjömil sw om Brest, den stora sjön gör det inte lättare den gör allt den kan för att kasta båten ditåt och antagligen hamnar jag lite för nära och får plötsligt en korssjö som rullar in över sittbrunnssargen och jag står till knäna i vatten, konstaterar kallt att självlänsarna fungerar och att det är bra att ruffluckan har hög sarg. Ett slag ut på andra bogen och det är bara att runda västpricken och skota ut och nu går det undan 7 -8  knop Bengt går något snabbare än mig men minskar lite segel och så håller vi samma fart, natten bjuder inte på några överraskningar, vid gryningen slutar det blåsa och en vindkantring mot ost är att vänta det blir motor ett tag förrän jag hissar spinnakern, i den lätta vinden och med genuan är Ralf betydligt snabbare men med spinnakern går jag fortare, men glädjen varar inte i många timmar för vinden vrider mera emot, och för att inte ha Ralf skall behöva bromsa hissar jag genuan ovanpå focken och vi ser ut att hålla samma fart, efter ett tag har vi ost 10 m/s och det är bara att ta ner genuan och fortsätta som förut på kvällen fortsätter vinden att öka och jag tar in ett rev och nu går jag betydligt fortare än Ralf så jag minskar på focken. Vinden fortsätter att öka och är nu uppe i 12 - 13 m/s och båten börjar få ordentligt med sjöar över däcket, jag tar in ett rev till för att bromsa farten så att Ralf skall hinna med, Ralf seglar endast med bottenrevad stor och jag tror att borde ha lite försegel också för att få bättre balans och fart, vinden fortsätter att öka  och är som bäst uppe i 16 i byarna, nu går La Grande Mia som tåget jag kan inte bromsa mera och snart är Ralf långt bakom och vi håller kontakt via radion och han beslutar sig för att gå ännu långsammare och vila lite, jag igen vill komma så nära La Coruna som möjligt innan vi möter den utlovade sydvästen. Det blir en tuff nattsegling och vid något skede blåser vindexen iväg. Jag väntar på gryningen och att vinden skall avta och 5 tiden slår jag ut reven och rullar ut focken och sätter kurs mot La Coruna det är ca. 60 sjömil kvar och tänker så här skall det gå, 3 minuter senare fräser det till 16 m/s och från SW, revar igen till bottenrevad stor och halvt försegel, går först mot kusten men tidvattnet och sjön gör att omöjligt det är en korssjö som jag aldrig sett maken till och jag sväljer liter vis med saltvatten dessutom har jag saltkristaller i ansiktet och hårfästet, de känns som sand, dessutom svider vattnet i ögonen har insektglasögon men efter 10 min ser man ändå ingenting genom dem, Jag beslutar gå västerut och märker till min förvåning att strömmen för mig mot La Coruna fastän kurssen är tvärs, nu börjar jag bli allvarligt trött och jag är så våt som en människa kan bli så jag beslutar dreja bi och gå ner och sova, rullar in focken sätter kurssen västerut med bottenrevad stor  och båten tar sjön fint och gör just ingen fart och inne är det tyst och trevligt men vått, det blir till att reda upp lite innan jag tar mig en lur, efter 3 timmar  vaknar jag av att båten gör en stagvändning,nu kom vindkantringen mot väster jag hade gjort alldeles rätt det var bara att sätta lite försegel och segla mot La Coruna i den friska västvinden som bäst uppe i 20 m/s. Klockan 01.30 förtöjer jag i första bästa ponton så trött att jag inte ser att det finns hur mycket båtar som helst längre in i marinan. Lägger mig genast och blir väckt klockan 10 när Ralf står bredvid båten och ropar Julle, Julle. Fan vad jag är glad att se dig säger jag hade du inte kommit än hade jag börjat ropa efter dig på VHF:n. Det skulle inte ha hjälpt för Ralf brukar inte lyssna på kanal 16. Vi är båda glada över återsendet och jag frågar om han orkar dela en flaska champagne som jag köpt i Brest just för att fira det här tillfället. Och visst det sitter jag har tvätt på gång så jag måste till tvättstugan och när jag kommer tillbaks har han somnat i sittbrunnen, jag låter honom sova och börjar istället ställa i ordning mat åt oss båda. Klockan 14 äter vi och på kvällen tar vi oss till stan.
Lite om seglingen ännu Biscaya bjöd på allt ett stim på ca. 100 delfiner som lekte mellan båtarna, friska och omväxlande vindar, besvärliga och branta vågor, om man skulle vilja ge upp finns det ingenstans att ta vägen. Skador förutom bortblåst vindex, hål i lavoaren  p.g.a att skjutskåpet öppnat sig och en rakvattenflaska kommer ut som en projektilrakt igenom porslinet. Skjutluckorna borde ha ett lås för att inte öppna sig själv i sjögång. Om någon frågar hur det var skulle jag svara så här, det kändes som om man simmat över biscaya och bott i en ubåt fylld med vatten. Det som gjorde det möjligt var att det blev varmare ju närmare Spanien man kom. Och i skrivande stund är det riktigt fint solen skiner och jag sitter i sittbrunnen och skriver. Jag började skriva redan igår men tröttheten tog över efter bara några meningar.

Brest 6 och 7.7
Gårdagen gick åt att skaffa sjökort och att byta filter i motorn, utöver egen motor hjälpte jag till också med Ralfs motor där bränslefiltret antagligen läckte in lite luft.
Ralf kommer från Göteborg och seglar en Oceanis 361 clipper även han är på väg till Spanien så vi har beslutat att segla ihop över Biscaya. Vi provar om det är möjligt att den ena är vaken då den andra sover och övervakar  också den andras båt, om det lyckas får man lite längre ostörd sömn. Vi planerar avfärd i kväll kl. 21, med anledning av att jag borde få mitt elektroniska sjökort idag först vid 11 tiden. Det är helt otroligt att man inte kan köpa sjökort i välförsedda Maritim butiker idag allt skall beställas någonstans ifrån, det är ju inte konstigt om man snart får stänga igen.
Lite om Ralf och hans segling, han har redan försökt ta sig över Biscaya 2 ggr. först från Brighton det försöket slutade i Brixham och det andra från Brixham och slutade i Plymouth och sedan från Plymouth hit till Brest, så nu har han en betydligt ödmjukare inställning och inväntar de rätta förhållandena. Orsaken till försöken misslyckades är ju, vinden i ansiktet och motström, då blir det lite sova och man kommer ingen vart.
Nå vi får hoppas att kortet som täcker hela medelhavet och Kanarieöarna infinner sig i tid för nu är förhållandena rätta för att ge sig iväg. Hoppas man hinner bekanta sig med Brest lite mera idag, för det verkar vara en vacker och storstad med både Metro och spårvagnar. Husen i centrum är stora enheter och välordnade och det finns mycket parker och fina konstverk i centrum, och fint väder har vi haft förutom idag på morgonen då vi fick lite regn. Med anledning av allt donande har det lett till att man har ätit ute, och konstaterat att i motsats till England äter man här små portioner med mycket grönt, en lunch kostar mellan 12 - 15 €. Men den iögonfallande skillnaden är att här ser man mycket få överviktiga människor. Här är kvinnorna välklädda och doftar gott och ännu har jag inte sett en ända ungdom med trasiga jeans eller hängande jeans, som i England och USA, och som sagt klimatet är fint.

L` Aberwach - Brest
Tittade ut genom rufflickan kl. 04.00 då blåste det frisk SW så starten fick vänta, sover att tag till och beslutar mig för att ta en cyckeltur i omgivningen. Det är många båtar som ger sig av på morgonen, och stora skutor kommer in som hämtar ungdomar till seglingsläger, men ingen tycks ta kurs SW mot Brest utan samtliga går mot NO. Efter lunchen vid 2,30 besluter jag för att ge mig av trots motvinden, det har dock mojnat till ca. 7 m/s, ca. 44 nm borde gå i ett naffs, Yanmarn hjälper lite före fyren Le Four då kryssslaget börjar gå bakåt. Jag är precis på rätt ställe enl. Almanacken ca. 1 h före HW Brest 19.42 men det är ändå jobbigt och båten får ingen hjälp av strömmen. Klockan 20.30 rundar jag udden och beräknar att jag borde angöra marinan vid elva men, allt vatten från Brest skall ut i det smala sundet ca 5 knop och Atlant dyningen kommer från motsatt håll, det är då det blir  huller om buller, men La Grande Mia surfar in med ca 2,5- 3 knop, och tar sjön bra, men framför mig ser jag en liten 6 fots segelbåt som hoppar hit och dit, den försöker hitta skydd bakom en raserad pir på N kanten men lyckas inte, sedan börjar den segla fram och tillbaka i sundet, men åker hela tiden utåt mot havet. Killen som styr ser ut att vinka så jag lägger kurssen lite närmare och vad jag förstår vill han ha bogser, han förstår ingen engelska och jag ingen franska, jag försöker fråga om han vill att jag skall kalla på hjälp via VHF: n men han skakar på huvudet, det är en ung kille med en liten pojke med sig, jag får över en lina åt honom men båten saknar knapar på fördeck så han försöker få fast den på ruffvinchen, som tur hinner han inte få fast den för då hade jag dragit omkull dem. Jag försöker få honom att förstå att på den motsatta sidan av stranden är det mindre sjögång att han kunde segla dit så hittar vi på något sedan, men han förstår inte så jag beslutar att hålla mig nära intill tills strömmen vänder eller sjögången minskar och klockan 12.30 sätter jag fart mot marinan, killen visar att han klarar sig. Som vanligt har båtarna vid gästpontonen förtöjt så att det är 3 -4 meter mellan båtarna och man rymms inte in, med lite ordning och disciplin skulle man ha fått in 3 st 12 meters båtar till. Plockar en privat båtplats som är ledig och som inte alls hör till anläggningen för jag vill ju inte väcka folk mitt i natten och börja förtöja om båtarna längs pontonen, det får bli tills i morgon. Jag har svårt att sova för jag grubblar över om jag ändå borde ha kallat på sjöbevakningen trots att han nekade , och ev hade han lånat båten utan lov för det verkade som om de inte hade flytvästar eller extra tampar ombord, klockan 4 hör jag helikoptern flyga över marinan. Det är flottbas här bredvid så det kan bra ha varit ett annat uppdrag. Konklusionen av det hela är i alla fall att i så besvärlig sjögång som där kan man inte ta en båt på släp antagligen hade jag bara dragit loss knapar eller däck.  Nu skall jag efter detta se till att ha en överlevnads väska med mat och vatten som man antingen kan kasta över till behövande eller använda själv om något går på tok, och trots att han nekade borde jag ha kallat på hjälp för båten var inte sjöduglig, och killen var ingen van seglare. Fara för liv var det dock inte fråga om.

Roscoff - L'Aber Wrach 3.7
32 sjömil 4h spinnaker och i slutet spirad fock, detta på grund av att vinden vände så hastigt att jag inte hann gippa, dessutom var sjögången i värsta laget för automaten, men med spirad fock gick det lika bra över 8 knop medström 3 -3,5 knop. Här i L'Aber Wrach odlar man ostron när jag kom in vid ebb stod nästan hela byn till knäna i vattnet och skördade eller rensade inte vet jag, men de såg ut som kineser på ett risfällt. T.o.m flickan i turist byrån påpekade att här i hamnen kan du äta ostron men de går inte att köpa utan vill du köpa dem måste du ta dig till Brouennou 8 km västerut, så jag svarade jag seglar ensam så jag behöver inga ostron. Stan söder om seglingscentret heter Landeda, invånare 3664 exakt. Flickorna här i receptionen talade bra engelska, och visade var marketen fanns, den var mindre än Reimari i Pargas men där fanns allt t.o.m sprit till köket i OBS ! 5 l dunk. Skall man sedan ha bra kött går man till scharkuteriet, skall man ha färskt bröd går man till " Boulanger butiken " , det är mysigt och fint med små enheter. Det finns en 16 km lång cyckelväg runt samhället och är den lika vacker som på Jersey borde man nog överväga att ta den,men efter alla plättarna med rabarber sylt känner jag mig inte hågad. Nu när jag höll på och interpolerade tidvatten och la ut rutten till Brest märkte jag att mitt elektroniska sjökort tar slut i Brest, och jag som trodde att det skulle räcka ända till Spanien, ännu ett hål i plånboken. Här i seglingscentret finns åtminstone 50 st Hobie Cat katamaraner och ett otal antal surfingbräden som ungdomarna är ute i. Katamaranerna har en luftfylld zeppelin i masttoppen så att de inte går upp och ner när de kantrar. Jag hittade också en ganska konstig surfbräda som jag fotade det är lite som ett Mirage plan upp och ner. På tal om det så förekommer det överflygningar dagligen med dessa plan 2 eller 3 i grupp. Ni får antagligen den här bloggen först när jag är i Brest om jag startar 4 på morgonen, är vädret dåligt, de lovar motvind kanske jag blir här ett tag, då går jag till puben och skickar det. Sista bilden chenal ile de Batz

Här lite mera bilder de vållar stora problem att jag inte klarar av att få text med. Här kanal Isle De Batz.

Roscoff 2.7
Klockan var över 9 när jag vaknade, norrmännen i katamaranen bredvid hade lagt ut, men in kommer det en massa äldre träbåtar medelstora skutor med råsegel , långsmala yachter från 40 och 50 talet, gamla fiskebåtr lite lik våra skötbåtar, det skall säkert ordnas någonslags träbåts festival i weekenden. Pen Dick armadan håller på och förbereder avfärd och gänget väntar på sina gäster. Jag hoppas dom kommer in till kvällen så att jag får en bild på samtliga 5 båtar samtidigt. Förmiddagen gick åt att beräkna strömmar och planera morgondagens segling. Brest får vänta en dag till jag har valt att gå till L`Aber Wrac`h dit är det 40 sjömil och det borde gå medströms hela vägen. Från restaurangen igår hade jag utsikt över kanalen Ile De Batz, där sjömärkena stod på land när det var lågvatten, och jag trodde att de var kasserade men därigenom skall jag imorgon. Orsaken till att jag inte ger mig på att tackla Chenal Du Four infarten till Brest är att kommer man dit fel har man 5,5 knops motström. Det regnade dessutom hela förmiddagen och vinden wsw d.v.s emot så det passade utmärkt med en vilodag.
Efter lunchen gav jag mig av till stan och plockade samtliga på kartan märkta sevärdheter. Det är förvånande hur vackra dekorationer man kan åstadkomma av sandsten. Ca. 7 km söder om Roscoff ligger Saint-Pole-De- Leon en ganska stor stad ser det ut som. Roscoff är den pittoreska semesterbyn. Vissa kändisar tycks också ha varit här t.ex Maria Stuart, Pasteaur,Rousseau, och tidigare nämnda Alexandre Dumas. Om man ser till större enheter så är detta Bretagne fastän engelsmännen kallar det till Brittany. Stan är otroligt vacker och blomstren står och prunkar i regnbågens alla färger. Lokal tid här är nu 18.45 och jag sitter i sittbrunnen i simbyxor och skriver Som bäst kommer det mera och mera människor ner till marinan väcklar ut borden i sittbrunnen ställer ut vinet frukten och osten och börjar äta. Kanske en livstil som borde tas efter. Det verkar annars som om de franska damerna är duktiga båtmänniskor, och nästan på alla franska båtar finns det alltid åtminstone en dam med. Kanske borde jag lägga ut en annons på nätet här, det skulle dessutom underlätta med språket ?.