Liverpool 16.10 båten upp

Liverpool 16.10
Idag skall båten tas upp kl.10.30 så jag cycklar klockan 8.00 till Bluepoint Marina och frågar hur jag skall förbereda mig och om tiden håller. Svaret var väntat vi är ca. 2 timmar försenade och det är en flodbåt före dig som skall sjösättas och så måste vi röja lite plats åt dig. Du ser när traversen är svängd så att du får plats med masten och vi vinkar då kör du in i bassängen. Det blev att vänta länge hela tiden på alerten men vid middag lyftes båten och sedan gick allt ännu långsammare och jag fick inget gjort för jag tilläts inte gå upp i båten före den var parkerad och säkrad. Det blir en lång kväll att i mörknet ordna allt så att ingenting förstörs plus installation av laddaren så att batterierna håller, jag hade tänkt ligga över på hotell men nu blev det att tillbringa natten i båten dessutom regnar det så jordfelsbrytaren strejkar ibland i båten och ibland i stolpen, det visar sig att en stöpt kontakt läcker in fukt. Nå kommer i koj halv tolv och vid 2 tiden slår jordfelsbrytaren av igen, ut i pyjamas i regnet med elektrosprejen i högsta hugg får jag det att fungera igen och resten av natten till 5.45 får jag sova för sedan bär det av mot flygfältet taxin är beställd till 6.30.

Några bilder från Liverpool;

Portpatrik via Liverpool 10-11.10

Portpatrik- via Ramsey-Liverpool 10-11.10

Vi startar tidigt klockan 6 på morgonen för att få medström till Ramsey på Isle of Man. Det är mörkt men månen lyser och vi hittar ut från den pittoreska semesterbyn, och efter 5 timmar har vi tillryggalagt 32 sjömil, dock i en båge för när vi lämnar Scotlands sydöstra udde får vi en stark inlandsström som gör att vi driver något men farten är god. Det är sällan här bra saker händer länge och när vi skall runda norra udden på Isle of Man, får vi tidvattnet emot oss och de sista 6 sjömilen tar 3 timmar d.v.s 2 knop i snitt. Det var dock tur att floden ännu var på hälft när vi kör in i rännan till Ramsay för Garminen säger att det på vissa platser är endast 1,3 m till botten, vi ser också en pir utanför hamninloppet som säkert är 1 km om inte mer, där det ligger en liten segelbåt för boj. Vi ser några kontainers på kajkanen så vi antar att det att det kommer in fartyg här också men när vi skall svänga in i bassängen kommer det en man som frågar " are you guys going to stay overnight here ? Vi svara it depends if it is possible and if there is water enough. Svaret var väntat, hela hamnen torkar ur när det blir ebb så det blev en behärskad sväng i den smala rännan och vi beslutar att segla hela natten mot Liverpool. Vi kunde ha valt att gå till Douglas lite söderut men man skall genom en öppningsbar bro till hamnbassängen och med tanke på att vi måste vara i Liverpool senast på Lördag natt för Lasse skall flyga hem från Manchester på Söndagsmorgonen klockan 10.00 måste vi starta på morgonsidan natten och med broöppningar etc. klockan 3 på morgonen trodde vi inte utan valde att gå direkt till Liverpool. Vi hade mätt sträckan till Liverpool till 78 sjömil så vi räknade med en segling på 16 timmar. Vi hade en verkligen fin nattsegling i klart månsken men med några få regnskurar emellanåt när vi forsade fram mellan gas- och oljeriggarna hela tiden över 6 knop och klockan 3.00 på morgonen var vi endast 8 sjömil från Liverpool men vi fick både floden och tidvattnet emot oss och farten sjönk till 2 knop vilket gjorde  att vi var framme först klockan 7.00. Det var mitt livs längsta 8 sjömil, för när vi slutligen kommer upp i floden Mersey hittar vi ingen gästhamn, inga bojar, vi ser inga segelbåtar hur är det möjligt? Det är sju på morgonen och vi söker VHF canal till Marinan, VTC Mersey vill inte befatta sig med  fritidsbåtar utan ber oss ringa, vi googlar fram några telefonnummer och till sist får vi veta att vi är på rätt plats men kan slussas in i docken först klockan 11,30 då vattnet stigit så mycket att vi flyter till slussen. Skillnaden mellan ebb och flod här är 10m. Det finns ingenstans att förtöja och vänta så det blir att hålla sig på stället med hjälp av motorn. Det verkar som Lasse hittat rätt varv och kurs så att vi står på stället och jag kallar in honom för varm havregrynsgröt och kaffe, det är då det händer. Just när vi börjat äta ökar strömmen till 4 knop och vi åker in i en sandbank med sidan före Lasses gröt och kaffe flyger över bordet då han rusar iväg och får i en växel.Med tidvattnets hjälp och full back i maskin kommer vi loss, och kan fortsätta vår väntan. Klockan 11.30 står vi framför slussen och väntar på grönt ljus men det kommer ut en hel mängd segelbåtar innan det är vår tur, det är trångt men vi manövrerar med glans och kommer in i Liverpool marinan helskinnade men trötta, och nu finns det båtar i ett oändligt antal stora och små, flodbåtar,motorbåtar och segelbåtar av alla de slag. man har byggt en hel vattenväg parallelt med floden med ett antal bassänger som har olika namn såsom Kingsdock, Queensdock, och Albertsdock dessutom har man en Waterfront där man åker vattenboard efter en katt på vajer, det finns ett antal olika klunkar där den skicklige kan göra olika hopp åka på tvärsen likt det man gör med snowboard.
Vi tog ett par timmars tupplur innan vi gav oss iväg för att bese den gamla industristaden som i en byggares ögon renoverats och byggts på ett ypperligt sätt. Det vimlade av turister den här vackra lördagseftermiddagen och det var med nöd och näppe vi fick ett bord för att äta middag. Trots trevlig restaurang och stämning tvingades vi bryta ganska tidigt med tanke på Lasses tidiga avresa följande morgon.

Kolla strömmen

Crinan - Jura-Ballycastle - Glenarm - Portpatric

Helsingfors-Glaskow-Crinan 5.6 -6.6 2014
Äntligen har jag fått meddelande från Crinan Boatyard att motorn är reparerad och att man utfört en lyckad seatrial, detta först efter att man bytt startmotor, svänghjul, tassar och telfer, dessutom har man tätat vattenpumpen och bytt impeller. Det känns tryggt att det är ett verkligt proffs som åtagit sig arbetet, så John Dunlop skall ha ett stort tack för utfört arbete till ett hyffsat pris.
Vi, det vill säga jag och min son Lasse ger oss iväg från H;fors den 5 Oktober kl. 16.00, byter plan på Heathrow och landar i Glaskow klockan 20.00 vilket betyder att sista bussen mot Lochgilphead startat 2 timmar tidigare och vi är tvingade att ta in på hotel. Det blir lit googlande hit och dit för busstidtabellen jag hade med mig slutade gälla idag och vi måste veta när första turen startar i morgon och det är 9.15. Vi är på Bucanan busstation i god tid trots regnet. Det regnar nästan oavbrutet under den 3 timmar långa bussresan. Vi anländer till Lochgiphead klockan 12 och tar oss till kooperativet där vi köper diverse mat och färskvaror för två dagar för på Crinan finns ingen butik. John hämtar oss från koopet en halv timme senare för det är 18 km att promenera till båten.
Crinan - Craighouse 6.10
Efter en kopp kaffe på kontoret kör John ut oss till båten med sin gummibåt, vi kör en sväng och förtöjer sedan vid pontonen där vi stuvar ombord allt vårt pick och pack. Vi har bråttom att komma iväg innan det blir mörkt så John besörjer att vi får inta en snabb lunch på Crinan hotel innan vi ger oss av. Vi kommer iväg vid fyra snåret efter att försäkrat oss om var strömvirveln som vi sett i YLE tv 1 i ett program från Hebriderna är beläget. Faktum är att Corryvreckan finns på Juras norra udde inte så långt från Crinan men vår kurs går längs Juras östra sida mot Craighouse där destillerit finns. Vi anländer efter solnedgången men i strålande månsken. Vi förtöjer i bojen närmast destilleriet, det är bara 2,1 m vatten men vi flyter. Resan har varit ansträngande så efter intagen middag lägger vi oss kl.22.00
Craighouse - Ballycastle 7.10

Mot Ballycastle i månskenet

Vi vaknar pigga och krya till en enastående vacker soluppgång. Efter morgonmålet söker vi oss till den nya jollebryggan för att kunna gå iland men vi ger upp efter ett par försök för att det är för grunt, så vi förtöjer istället i ändan på den långa piren och tar oss till destilleriet i strålande solsken. Det visar sig att första guidade turen startar först klockan 11.00 så vi har två timmar på oss att bekanta oss med byn, vi tar oss till ruinerna på husen från 1600-talet och bekantar oss med stenbyggandets ädla konst. Otroligt nog är det en rätt så stor grupp turister som får bekanta sig med hur Jura whiskyn tillverkas, efter oss kommer en ännu större grupp svenska pensionärer. Det blir en del provsmakande och med beaktande av att det är på tom mage säger det bara pang i bollen och folk blir glada och pratsamma. Far och son har olika smak så fadern köper en Jura original och sonen Diurachs own 16 year aged. Glada i hågen och på lätta ben tar vi oss till båten och sätter kurss söderut mot Irland. Vi landade i vackert månsken på Ballycastle mitt emot Ratlin Island klockan 20.00.

Jura Destillery

Beachen på Jura

Ballycastle - Glenarm 20 sjömil 10 timmar den 8.10
Vi vaknade tidigt för att komma iväg så fort som möjligt för att avverka de svåra strömmarna vid Irlands Nordöstra hörn men försenade starten på grund av att man inte kunde hitta hamnkaptenen som skulle förse oss med diesel. Det blev en kostsam försening för vi hamnade i strömmar och virvlar som till och med förde båten bakåt ibland, trots att vi seglade så att skummet yrde. Vi kryssade i stark motvind med kryssfock och revad stor och körde dessutom maskinen på fullt där det var som värst. Vi var både våta och trötta när vi beslutade att gå in i Glenarm istället för Belfast som var målet för dagen. Det regnade hela kvällen och natten så det blev inget pubbesök utan istället stekte vi lökbiffar och delade på en flaska vin.

Glenarm - Portpatrik . 9.10 2014

Idyllen Portpatrik

Väderprognosen lovade inge vidare väder för Belfast så vi startar klocan 8.30 och sätter kurs mot sundet mellan Portpatrick och norra udden av Isle of Man så att vi kan välja hamn efter vädret. På morgonen när vi startar är det ingen vind men en 2 knops medström gör att vi forsar fram. Molnen hänger tungt runt oss men där vi finns är det sol. Klockan 11.30 var det slut på solen och regnet tog vid och nu forsar vi fram med 7-8 knops fart för segel. Lite efter middag dog vinden ut och vi väljer att gå till Portpatrik vilket visar sig vara ett lyckat val. En vacker pittoresk sommaridyll och tillräckligt utmanande hamnbassäng. I skrivande stund har vi en vacker kväll när vi sitter på verandan till Crown Hotel, nyduchade och väntar på vår stekta Seabass. Det är vår första riktiga eftermiddag iland sedan vi startade från Crinan. Iriska sjön är som en kastrull med kokande vatten och skeppsvraken är många

"eddies" i irländska sjön