Arrecife 15.8
Det blev en så händelserik gårdag att den blev skriven före. Den här bloggen handlar om lördagen den 13.8, då jag med hyrbil körde runt Lanzarote. Jag körde nästan 200 km från Arrecife genom Puerto del Carmen till marinan i Puerto Calero. Puerto Calero med byggnaderna runt om visade sig vara en mycket välplanerad och fullt färdig semesterby. Jag har för mig att arkitekten heter Luis Ibanez kollega till den berömda arkitekten Ce`sar Manrique. La Grande Mia skulle nog ha varit bland dom minsta yachterna i marinan. Därifrån bar det sedan via Yaiza till Salinas de Janubio ( salt åkrarna ), Los Hervideros ( grottor ) och El Golfo de los Clicos ( den gröna sjön ).
Jag hade tänkt besöka Islote de Hilario ( källan som sprutar svavel och vatten ) men det var så mycket turistköer att jag avstod, det skulle kanske ha varit lättare att ta sig dit med kamelsafarin som stod tiilbuds lite innan, men jag körde i alla fall genom dom enorma lavafälten ( det skulle jag verkligen kalla pirunpelto, för på dem kan man inte ta sig fram gående. Det skulle ha funnits en del gamla kyrkor på vägen mot Tinajo men det har blivit ganska mycket av sådana så jag beslöta att istället ta vägen mot Teguise och piratmuseet där. Klockan var redan 14.30 när jag kom till Teguise så jag stannade vid torget intill kyrkan och beställde en paella med musslor. Min första paella och riktigt god, dessutom var den inte så dyr som de brukar vara på turistorterna. Sedan var det bara att köra upp till borgen Santa Barbara och Pirat museet byggt någon gång kring 1750. Det som jag inte visste från förut att man här på öarna anser att Horatio Nelson, Francis Drake, William Blake, fransmannen Le Clerk etc. anses vara pirater. 20 km söder om Teguise hade jag sett skylten till ett vinmuseum och då jag ju tidigare besökt ett antal whiskey destillerier tyckte jag att det skulle vara mödan värt att åka en bit tillbaks och besöka EL Grifo vineriet före fortsatt färd mot Mirador el Rio d.v.s utsiktsplatsen över sundet mellan Norra Lanzarote och ön La Graciosa. Tack vare sämre kommunikation än på kontinenten har man bryggt vin med gamla metoder längre här på Lanzarote och därför har man mycket sevärt att bjuda på. Personligen tror jag nog att vintillverkningen här härstammar mera från mellan östern än från Europa. Den svavel rika jorden bidrar säkert till att ge druvorna och vinet en specifik smak. Detta blev också bekräftat vid provsmakningen, då jag frågade om man kan köpa detta utsökta vita vin i butiken blev svaret det här vinet säljs endast här och till speciella restauranger, vinerna i butikerna är av betydligt lägre kvalitet. Jag köpte genast en box med 3 flaskor a lite drygt 10 € flaskan. Efter det körde jag till Mirador el Rio och därifrån hem till båten. Mitt intryck av Lanzarote som helhet är att det är en välmående ö och att pengar som kommer in via turistnäringen fördelas någorlunda jämnt för alla hus var i gott skick och trädgårdarna väl skötta fastän här är torrt, jag påträffade inga kåkstäder eller förfallna haciendor. 90 % av holmen är öken resten är hästsko formade vinodlingar och ett blygsamt trädbestånd längst norrut. Jag sätter med lita bilder för att åskådliggöra resan.
Det fanns stora och en liten båt i La Calero. Aktern på ASGARD
Saltåkrarna kanske Malvedon på toppen
Piratmuseet i borgen Santa Barbara
Hästskoformade vinodlingar och nedan sundet mellan Lanzarote och La Graciosa
Det blev en så händelserik gårdag att den blev skriven före. Den här bloggen handlar om lördagen den 13.8, då jag med hyrbil körde runt Lanzarote. Jag körde nästan 200 km från Arrecife genom Puerto del Carmen till marinan i Puerto Calero. Puerto Calero med byggnaderna runt om visade sig vara en mycket välplanerad och fullt färdig semesterby. Jag har för mig att arkitekten heter Luis Ibanez kollega till den berömda arkitekten Ce`sar Manrique. La Grande Mia skulle nog ha varit bland dom minsta yachterna i marinan. Därifrån bar det sedan via Yaiza till Salinas de Janubio ( salt åkrarna ), Los Hervideros ( grottor ) och El Golfo de los Clicos ( den gröna sjön ).
Jag hade tänkt besöka Islote de Hilario ( källan som sprutar svavel och vatten ) men det var så mycket turistköer att jag avstod, det skulle kanske ha varit lättare att ta sig dit med kamelsafarin som stod tiilbuds lite innan, men jag körde i alla fall genom dom enorma lavafälten ( det skulle jag verkligen kalla pirunpelto, för på dem kan man inte ta sig fram gående. Det skulle ha funnits en del gamla kyrkor på vägen mot Tinajo men det har blivit ganska mycket av sådana så jag beslöta att istället ta vägen mot Teguise och piratmuseet där. Klockan var redan 14.30 när jag kom till Teguise så jag stannade vid torget intill kyrkan och beställde en paella med musslor. Min första paella och riktigt god, dessutom var den inte så dyr som de brukar vara på turistorterna. Sedan var det bara att köra upp till borgen Santa Barbara och Pirat museet byggt någon gång kring 1750. Det som jag inte visste från förut att man här på öarna anser att Horatio Nelson, Francis Drake, William Blake, fransmannen Le Clerk etc. anses vara pirater. 20 km söder om Teguise hade jag sett skylten till ett vinmuseum och då jag ju tidigare besökt ett antal whiskey destillerier tyckte jag att det skulle vara mödan värt att åka en bit tillbaks och besöka EL Grifo vineriet före fortsatt färd mot Mirador el Rio d.v.s utsiktsplatsen över sundet mellan Norra Lanzarote och ön La Graciosa. Tack vare sämre kommunikation än på kontinenten har man bryggt vin med gamla metoder längre här på Lanzarote och därför har man mycket sevärt att bjuda på. Personligen tror jag nog att vintillverkningen här härstammar mera från mellan östern än från Europa. Den svavel rika jorden bidrar säkert till att ge druvorna och vinet en specifik smak. Detta blev också bekräftat vid provsmakningen, då jag frågade om man kan köpa detta utsökta vita vin i butiken blev svaret det här vinet säljs endast här och till speciella restauranger, vinerna i butikerna är av betydligt lägre kvalitet. Jag köpte genast en box med 3 flaskor a lite drygt 10 € flaskan. Efter det körde jag till Mirador el Rio och därifrån hem till båten. Mitt intryck av Lanzarote som helhet är att det är en välmående ö och att pengar som kommer in via turistnäringen fördelas någorlunda jämnt för alla hus var i gott skick och trädgårdarna väl skötta fastän här är torrt, jag påträffade inga kåkstäder eller förfallna haciendor. 90 % av holmen är öken resten är hästsko formade vinodlingar och ett blygsamt trädbestånd längst norrut. Jag sätter med lita bilder för att åskådliggöra resan.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti