SantaCruz de Tenerife - Las Palmas Gran Canaria 14.7
Gjorde en relativt snabb överfart på 9 timmar i grov sjö kom in lite före sex på kvällen, så nu är det mesta på tork. Besättningsmedlemmen var allvarligt sjösjuk mest hela tiden, men hade något hjälp av honom vid landningsmanövern. Han ville ha flytväst så jag gav honom min nyaste uppblåsbara ( paukkuliivi )införskaffad från Sebago för 4 år sedan, och efter några ordentliga sjöar fylldes den, men efter en stund kunde jag konstatera att den tömdes på luft av sig själv. Väl i hamn och lite noggrannare inspektion visade att den indre sömmens limfog i kragen var olimmad och att den läckte där, så det var bara att kasta bort skiten i stället för att köpa en ny kolsyrepatron.
Mitt första intryck är att det är att marinan i Las Palmas är väldigt stor. Om man använder VHF kanal 11 och berättar 1 timme före att man är på väg och hur stor båten är och tar på nytt kontakt vid infarten möter de en med gummibåt och leder en till incheckningspontonen, där finns färdiga förtöjningslinor så man behöver bara fendertar på babordssidan. Efter incheckningen blir man anvisad en plats och får en karta över marinan. Man ligger som i puerto Mogan med antingen fören eller aktern mot pontonen för mooringlines alltså ingen sidoponton. Det är ganska långt till toaletter och duschar för marinan är som sagt stor men övernattningsavgiften är endast lite över 10 €/ dygn och alltså den billigaste. Här ligger en hel del svenska båtar men jag har ännu inte sett någon ombord.
Att säga något om staden är lite för tidigt men jag skall i kväll försöka ta mig till andra sidan d.v.s norra sidan för att se om den har mera att bjuda på än den här delen längs marinan. Här i marinan finns ett antal restauranger att välja mellan men prisnivån tror jag är ganska hög. Det är under inga omständigheter en lika mysig miljö som La Palma eller La Gomera.
Oh Las Palmas Oh Las Palmas. 15 -17.7
På kvällen den 14:nde bjöd besättningsmedlemmen efter att han återhämtat sig något på en utsökt fiskmiddag på en av de många restaurangerna i hamnen. När vi kom in såg jag en finsk flagga en bit ifrån där vi ligger och på fredagen träffade jag slutligen Kalle från Rauma. Kalle seglar en Wasa 36 och har varit här i minst 2 år. Han hade endast lite tid för mig så det är inte mycket jag vet om honom, för han hade förälskat sig i en mörk modell och tillbringar den mesta tiden i hennes lägenhet i stan. Han berättade dock att de var på väg till " pitsipäivät " som snart hålls i Rauma, kanske de rentav redan gett sig iväg med flyget. På fredagen och lördagen cyklade vi omkring i stan för att hitta en turistbyrå. Förstås var sökordet turistbyrå fel och så vi fördes till en stängt huvudkontor för turistnäringen på öarna. På lördagen hittade jag slutligen platsen med sökordet turistinformation. Den låg i den fina Catalina Parken där vi idag åt avskedsmiddagen för Peter som till slut beslöt att han hade fått nog av segling den här gången.
Det finns nog en hel del att se här utöver ett antal enorma beachar och bara bröst. Det är till 80 % spanjorer från fastlandet som semestrar den här tiden på året, skandinaverna lyser med sin frånvaro för tillfället, och finska klubben och bastun är stängda ända till november. På samma gata fanns dock en bastu men det visade sig vara en gay bastu och redan vid receptionen visades sådan video att en gammal man tog till flykten direkt. Det ser nog ut som att jag blir utan bastu en längre tid framöver, man får väl simma mera istället. Enligt väderleksrapporterna blåser det friskt igen nästa vecka så jag får väl fördriva tiden här bäst det går. Som tur har jag en bra seglarbok tillhands som heter "Desperate Voyage" skriven av John Caldwell. Hans resa sker 1946 från Panama till Sydney med en gammal Colin Archer på 29 fot.
Gjorde en relativt snabb överfart på 9 timmar i grov sjö kom in lite före sex på kvällen, så nu är det mesta på tork. Besättningsmedlemmen var allvarligt sjösjuk mest hela tiden, men hade något hjälp av honom vid landningsmanövern. Han ville ha flytväst så jag gav honom min nyaste uppblåsbara ( paukkuliivi )införskaffad från Sebago för 4 år sedan, och efter några ordentliga sjöar fylldes den, men efter en stund kunde jag konstatera att den tömdes på luft av sig själv. Väl i hamn och lite noggrannare inspektion visade att den indre sömmens limfog i kragen var olimmad och att den läckte där, så det var bara att kasta bort skiten i stället för att köpa en ny kolsyrepatron.
Mitt första intryck är att det är att marinan i Las Palmas är väldigt stor. Om man använder VHF kanal 11 och berättar 1 timme före att man är på väg och hur stor båten är och tar på nytt kontakt vid infarten möter de en med gummibåt och leder en till incheckningspontonen, där finns färdiga förtöjningslinor så man behöver bara fendertar på babordssidan. Efter incheckningen blir man anvisad en plats och får en karta över marinan. Man ligger som i puerto Mogan med antingen fören eller aktern mot pontonen för mooringlines alltså ingen sidoponton. Det är ganska långt till toaletter och duschar för marinan är som sagt stor men övernattningsavgiften är endast lite över 10 €/ dygn och alltså den billigaste. Här ligger en hel del svenska båtar men jag har ännu inte sett någon ombord.
Att säga något om staden är lite för tidigt men jag skall i kväll försöka ta mig till andra sidan d.v.s norra sidan för att se om den har mera att bjuda på än den här delen längs marinan. Här i marinan finns ett antal restauranger att välja mellan men prisnivån tror jag är ganska hög. Det är under inga omständigheter en lika mysig miljö som La Palma eller La Gomera.
Oh Las Palmas Oh Las Palmas. 15 -17.7
På kvällen den 14:nde bjöd besättningsmedlemmen efter att han återhämtat sig något på en utsökt fiskmiddag på en av de många restaurangerna i hamnen. När vi kom in såg jag en finsk flagga en bit ifrån där vi ligger och på fredagen träffade jag slutligen Kalle från Rauma. Kalle seglar en Wasa 36 och har varit här i minst 2 år. Han hade endast lite tid för mig så det är inte mycket jag vet om honom, för han hade förälskat sig i en mörk modell och tillbringar den mesta tiden i hennes lägenhet i stan. Han berättade dock att de var på väg till " pitsipäivät " som snart hålls i Rauma, kanske de rentav redan gett sig iväg med flyget. På fredagen och lördagen cyklade vi omkring i stan för att hitta en turistbyrå. Förstås var sökordet turistbyrå fel och så vi fördes till en stängt huvudkontor för turistnäringen på öarna. På lördagen hittade jag slutligen platsen med sökordet turistinformation. Den låg i den fina Catalina Parken där vi idag åt avskedsmiddagen för Peter som till slut beslöt att han hade fått nog av segling den här gången.
Det finns nog en hel del att se här utöver ett antal enorma beachar och bara bröst. Det är till 80 % spanjorer från fastlandet som semestrar den här tiden på året, skandinaverna lyser med sin frånvaro för tillfället, och finska klubben och bastun är stängda ända till november. På samma gata fanns dock en bastu men det visade sig vara en gay bastu och redan vid receptionen visades sådan video att en gammal man tog till flykten direkt. Det ser nog ut som att jag blir utan bastu en längre tid framöver, man får väl simma mera istället. Enligt väderleksrapporterna blåser det friskt igen nästa vecka så jag får väl fördriva tiden här bäst det går. Som tur har jag en bra seglarbok tillhands som heter "Desperate Voyage" skriven av John Caldwell. Hans resa sker 1946 från Panama till Sydney med en gammal Colin Archer på 29 fot.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti