S:ta Cruz La Palma - S:ta Cruz Tenerife 18 - 19.4
100 sjömil på 22 timmar en av dom absolut mest fysiskt påfrestande seglingar jag någonsin gjort. Man hade lovat västliga till nordvästliga vindar redan den 17 och likaså den 18 på morgonen. Kvällen innan hade jag beslutat att jag seglar över natten så att jag är i S:ta Cruz Teneriffa tidigt följande morgon. Man måste ju hålla igång så att man inte faller för frestelsen att bara ligga i hamn. Jag hade beslutat segla norra vägen runt Teneriffa och som nödhamn hade jag valt Garachico som både Göran och Juhani skröt på.
Seglingen startade nog i rätt tid d.v.s det var högvatten kl. 11 när jag startade från La Palma, det blåste NW friskt i hamnen så jag tog färdigt ett rev på storseglet så att automaten skulle ha lättare att styra, men jag kom inte långt innan vinden dog av och det började blåsa från NO och emellanåt kom det byar från SO, de kom dessutom plötsligt så det blev en hel del ofrivilliga stagvändningar, det var nästan lika besvärligt som att segla i skärgårdshavet med stor båt. Dessutom skulle delfin stimmet footgraferas. Till slut tog NO:stan över och jag beslutade att jag går södra vägen och bara till Les Galletas men håller så högt det går ifall vinden går över på väst, och så gjorde den, så det var bara att ändra sig igen och på kvällen hade vi jag och båten god bidevinds segling förbi Garachico. På natten hade vi fullmåne och klar himmel det var nästan så ljust att man trodde att solcellerna skulle börja ladda. Men vi hade också en hel del vindkantringar dessutom plattläns och gippar. Dyningen var så stor att jag aldrig övervägde att sätta spinnaker, ibland gick vi 8 knop och ibland 2. Det var 70 sjömil till första giren men redan under den sträckan hade jag skotat om rullat in genuan så många gånger att jag hade lika mycket hårda valkar i händerna som då när man var ung och tränade för FM i rodd. Trots att jag svängde runt Teneriffa och det borde ha blivit slör följde vinden med och det var plattläns och vid något skede fastnade snörplinan till genuan i topplanternan när seglet slog in, det rev upp hela akterliket på genuan, linan hänger fortfarande i masten, och innan jag kom i hamn måste jag ta ner genuan för den stump som satt i toppliket hindrade genuan att rullas helt in.
Jag känner mig som överkörd av en ångvält det finns inte en muskel i kroppen som inte protesterar för tillfället, när jag stod i marinan och checkade in fick jag hålla i disken för hela golvet gungade, när jag var i duschen trodde jag hela kuben skulle stjälpa. I skrivande stund har jag dock återhämtat mig något för igen hade jag tur när jag valde matställe, det vore kanske skäl att lära sig lite spanska för jag hade ingen aning vad som ingick i dagens rätt för 7 Euro. Jag beställde ju som vanligt stor öl och mat men fick en liten för det ingick i menyn, och så kom flickan med bröd och en skål med ngt som liknade lite som vår ärtsoppa, jag drack ur ölet åt brödet och soppan och beställde kaffe som efterrätt, flickan frågade på dålig engelska "kaffe latter " jag trodde hon menade kaffe latte och jag svarade" cafe americano" hon upprepade och jag sa okay sag och snart till min förvåning dök det upp världens biff med fransk potatis och grönsaker t.o.m avokado och sen kom kaffet som kostade 80 cent extra. Det var väl ett gott slut på en jobbig segling. Klockan här är bara 16.00 men jag orkar inte upp till WIFI Cafe`t mera ikväll så ni får texten och bilderna på delfinerna när jag vaknat i morgon.
100 sjömil på 22 timmar en av dom absolut mest fysiskt påfrestande seglingar jag någonsin gjort. Man hade lovat västliga till nordvästliga vindar redan den 17 och likaså den 18 på morgonen. Kvällen innan hade jag beslutat att jag seglar över natten så att jag är i S:ta Cruz Teneriffa tidigt följande morgon. Man måste ju hålla igång så att man inte faller för frestelsen att bara ligga i hamn. Jag hade beslutat segla norra vägen runt Teneriffa och som nödhamn hade jag valt Garachico som både Göran och Juhani skröt på.
Seglingen startade nog i rätt tid d.v.s det var högvatten kl. 11 när jag startade från La Palma, det blåste NW friskt i hamnen så jag tog färdigt ett rev på storseglet så att automaten skulle ha lättare att styra, men jag kom inte långt innan vinden dog av och det började blåsa från NO och emellanåt kom det byar från SO, de kom dessutom plötsligt så det blev en hel del ofrivilliga stagvändningar, det var nästan lika besvärligt som att segla i skärgårdshavet med stor båt. Dessutom skulle delfin stimmet footgraferas. Till slut tog NO:stan över och jag beslutade att jag går södra vägen och bara till Les Galletas men håller så högt det går ifall vinden går över på väst, och så gjorde den, så det var bara att ändra sig igen och på kvällen hade vi jag och båten god bidevinds segling förbi Garachico. På natten hade vi fullmåne och klar himmel det var nästan så ljust att man trodde att solcellerna skulle börja ladda. Men vi hade också en hel del vindkantringar dessutom plattläns och gippar. Dyningen var så stor att jag aldrig övervägde att sätta spinnaker, ibland gick vi 8 knop och ibland 2. Det var 70 sjömil till första giren men redan under den sträckan hade jag skotat om rullat in genuan så många gånger att jag hade lika mycket hårda valkar i händerna som då när man var ung och tränade för FM i rodd. Trots att jag svängde runt Teneriffa och det borde ha blivit slör följde vinden med och det var plattläns och vid något skede fastnade snörplinan till genuan i topplanternan när seglet slog in, det rev upp hela akterliket på genuan, linan hänger fortfarande i masten, och innan jag kom i hamn måste jag ta ner genuan för den stump som satt i toppliket hindrade genuan att rullas helt in.
Jag känner mig som överkörd av en ångvält det finns inte en muskel i kroppen som inte protesterar för tillfället, när jag stod i marinan och checkade in fick jag hålla i disken för hela golvet gungade, när jag var i duschen trodde jag hela kuben skulle stjälpa. I skrivande stund har jag dock återhämtat mig något för igen hade jag tur när jag valde matställe, det vore kanske skäl att lära sig lite spanska för jag hade ingen aning vad som ingick i dagens rätt för 7 Euro. Jag beställde ju som vanligt stor öl och mat men fick en liten för det ingick i menyn, och så kom flickan med bröd och en skål med ngt som liknade lite som vår ärtsoppa, jag drack ur ölet åt brödet och soppan och beställde kaffe som efterrätt, flickan frågade på dålig engelska "kaffe latter " jag trodde hon menade kaffe latte och jag svarade" cafe americano" hon upprepade och jag sa okay sag och snart till min förvåning dök det upp världens biff med fransk potatis och grönsaker t.o.m avokado och sen kom kaffet som kostade 80 cent extra. Det var väl ett gott slut på en jobbig segling. Klockan här är bara 16.00 men jag orkar inte upp till WIFI Cafe`t mera ikväll så ni får texten och bilderna på delfinerna när jag vaknat i morgon.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti