Baiona Leixoes 24.7 65 sjömil
 Vi hade tänkt starta tidigare men klockan 9 går vi till kontoret, allt stäng och folk utanför porten som inte kommer in fastän de har låskort. Kontoret är också fortfarande stängt och ingen verkar veta något, en kille ger sitt kort åt Ralf så att samtliga kommer in till sina båtar. Vi beslutar ge oss av trots obetald hamnavgift. Vi hade heller inte utnyttjat någon av den service marinan ev. erbjuder. Lite före kl. 10 kastar vi loss trots lite regn, lite vind och dålig sikt, jag säger åt Ralf som är lite tveksam att vi kör igenom skiten och på andra sidan blir det vackert. Seglingen är något guppig och det är fram och tillbaka motor ,segel motor, varierande vind från alla håll. När vi har Viana Do Castello tvärs blir det klart och det blåser från NW. NW friskar hela tiden och när vi surfar in i Leixoes är vindstyrkan uppei 12 m/s. Att angöra hamnar i Portugal är alltid en utmaning för kusten är grund och man får med sig en ordentlig dyning från Atlanten. Remy Ralfs båt försvinner alltid emellanåt ur siktet när den går ned i en vågdal. Klockan 20.30 är vi i skydd bakom piren men vinden visslar över piren och det tjuter i riggen. Klockan 21. har vi förtöjt och uppsöker första bästa krog för mat.
Hamnkontoret är stängt och vi har inga låskort att komma genom grinden med, vi kollar läget och konstaterar att det går att klättra över så ingen fara, men lite längre fram finns en vägspärr och en vaktkur. I buren sitter en vacker kvinna , så jag går fram till henne och frågar  om hon kan engelska, hon kan inte ett ord, som tur kommer hennes överordnade för att kolla läget, han kan lite engelska och han ger oss tid till klockan 22. Det visade sig helt omöjligt att få i sig maten på så kort tid , men huvudsaken var ju att flickan hade sett oss och att hon visste att vi hade båtar i marinan. På grund av språkproblemen på restaurangen satte jag mig bredvid 4 st unga töser och frågade om någon av dem kunde engelska så att hon kunde hjälpa oss med menyn. Hon som satt närmast mig talade en ypperlig engelska och då jag frågade var hon lärt sig den berättade hon att hon jobbade som flygvärdinna. Klockan 23 klättrade Ralf över porten och öppnade den från insidan

, jag var för mätt för att klättra. 10 € för soppa, huvudrätt 4 öl och kaffe, det är billigt , det är inte undra på att pensionärerna väljer att bo i Portugal, därutöver får man ut pensionen skattefritt. Vi beslutade att den 25.7 får bli en sju sovar dag ,inget pynjande bara njuta av det fina vädret och på kvällen besöka Porto med bussen. Mera om Porto i nästa blogg, här ligger vi åtminstone till måndag.