keskiviikko 17. kesäkuuta 2015

Milford Haven 17.6
Morgonen gick åt att leta elfel, konstaterade på natten att kompassljuset inte fungerade, och automat rodret skrek hela tiden att det var low poverage fast batterierna var fulla. Kompass ljuset är fixat och jag hoppas också felet med automatstyrningen, passade samtidigt på att olja vinscharna för babordsvinschen kved under hit seglingen. Hittade på anslagstavlan ett nummer till en dam som ville bli av med oanvända admirality charts för Channel Islands så jag besökte hennes motorseglare och köpte dem. Hennes man en fd. marin officer hade gått bort och hon höll på att tömma båten för försäljnig, fick på köpet ett översiktskort över södra Wales och Cornwall. Lade också ut planen för morgondagens och påföljande dags segling och som det ser ut nu blir det att antingen gå till Scilly öarna 130 sjömil eller att runda Lands End och gå in i Newlyn. Det finns just inga bra hamnar längs Cornwalls västkust förutom Padstow som är ganska långt inne i floden och där gäller det också att komma in vid högvatten. Som tur har man lovat Nw vindar och barometern stiger. Beroende på hur man orkar skulle det vara roligt att fira midsommar i Falmouth.
Några or om Milford Haven, som är en ung stad här finns inga catedraler, borgar,eller slott. Lord Nelson har besökt staden 1802 och förälskat sig i en dam med namnet Hart som igen är på något sätt i förhållande till familjen Hamilton som anses ha grundat staden. Vikinga hövdingen Hubbe och hans son Herbrand har härjat här dessutom härstammar några stenar i Stonhenge härifrån. Hamilton när han eller var det hon exploaterade staden hämtades hit Qekare från USA som inte ville kriga under inbördeskriget. Hamilton lät bygga dockan och slussen för att locka hit passagerartrafiken mellan USA och England. Som alla stora projekt blev dockbygget avsevärt försenat och dubbelt dyrare än beräknat och man var nära konkurs och första båt som kom in var en fisketrålare. Qekarna började med att sälja valsperma och valolja, en av de stora valfångar kaptenerna hette bl.a Starbuck. Valoljan ersattes med tiden av petroleum och el, då började man med fiske här kallas strömmingen eller sillen " silver darling ", men fisket fick också ge sig så nu är man tillbaks i olje och gasbusinessen igen. 20 % av den engelska LNG gasen kommer härifrån så stänger man kranen här får Londonborna ingen frukost. Härifrån har jag inga bilder för stan har så branta gator att det är livsfarligt att ta sig fram med cykel och dessutom har vi dimma och duggregn idag. Men jag skall infoga bild från Arklow hur man kan förhindra att någon tar din privata parkeringsficka.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti